Lugnviks sågverk i Ådalen. Fotot daterat till 1959
Det var en gång ett sågverkssamhälle
| För mer än hundra år sedan kom människor till Ådalen för att få jobb och bosätta sig här, mer eller mindre stadigvarande, under den omstörtande perioden av industrialisering. En tidigare stillsam, glesbefolkad älvbygd blev på några årtionden ett av Sveriges hetaste industricentra. Folk lockades från hela landet, från Värmland, Västerbotten, från den övriga norrlandskusten, Göteborgare, Stockholmare, Norrmän och Finländare. Under andra hälften av 1800-talet växte befolkningen i Ådalen, Ångermanland och Västernorrlands län mycket snabbare än i det övriga Sverige. Även när det började glesna i skogsbygderna fortsatte tillväxten i många industrisamhällen. |
Fotogalleri: Sågen Brädgården Bostäder Byn Frikyrkan Arbetare Tjänstemän
Sågverksarbetare Valfrid Bergsten född 1901 i Lugnvik, får representera arbetarstammen som troget tjänade Boláge i hela sitt verksamma arbetsliv. Valfrid Bergstens familj i Lugnvik. Foto från1959 |
 |
Bakre rad fr.v.Ragnar, Rut, Astrid,
Valfrid och Anna, Anna-Lisa, Elsa. främre rad fr.v. Eva och Gunnel. Foto:Ragnar Bergsten. 1959 |
I början av boken "Björkå" Ett historiskt reportage av Birger Norman har Valfrid Bergsten skrivit följande: Med tacksamhet vill jag minnas den Hedbergska släkten. Vänligt bemötande vid personliga samtal, ingen överlägsenhet, varken i tonfall eller bemötande. Jag känner mig hedrad om att fått personligt samtala md Kapten P. Hj. Hedberg och Disp. P.O. Hedberg. Valfrid Bergsten Läs mer om Valfrid Bergsten |
 |
 |
Brädgårdsfaktor
Jonas Bergman benämdes "Jonke"
och Inspektor Emil Andersson kallades "Specke"
Fotot är daterat till 1940-tal |
"Rättarn"
Olof Albin Nyberg (1888-1975) på jordbruket |
Kontorspersonal |
|
|---|---|
 |
 |
Kontorsfröknarna. Fotot är daterat till 1940-tal |
Torsten Sandström och Fridolf Johansson. |
Sågverket
Lugnviks såg 1873.
Sågverksdriften anses ha börjat år
1874. Sågverket hade stått klart lite tidigare, men
var ej i drift förrän Ole Gjörud kom in i bilden. Sågen
brann tio år senare. År 1884
byggdes en ny såg på fem ramar.
Lugnviks ångsåg nedbrunnen (VA 1884) I går kväll (3Juli) klockan half tio uppstod eld i Lugnviks ångsåg. Elden utbröt så plötsligt, att arbetare, som strax förut slutat sina göromål i sågen och ännu qvarstodo på plankbryggan derinvid ej märkte något ovanligt, förrän lågorna frambröto ur såghuset. Att bekämpa elden lät sig icke göra utan såghuset nedbrann till grunden jämte en del av railbanaan. Luckligtvis rådde vindstilla så att man lyckades med verkets egen brandredskap och den förstärkning, som anlende från närbelägna sågverk skydda brädupplaget |
 |
 |
Lugnviks såg och brädgård |
Lugnviks sågverk |
 |
 |
| Foto från 1939. Lugnvik såg. Huset längst t.v. bodde sågställare Sandberg Till höger om såghuset ligger plankbryggan och det lite längre huset är brädsorteringen (hallen). Hitom hallen gick det ett järnvägspår ner till brädgården som syns längst till höger. Nere vid älven ligger det stora förrådsmagasinet | Lugnviks Sågverk.
Gjöruds första såg var belägen långt inne
i Lugnviksfjärden. Den brann 1884
och återuppfördes där sågen nu ligger. 1924 ersattes
den med en ny vilken
brann året därpå och återuppbyggdes i sitt nuvarande
skick. |
Foto från 1963. Lugnviks såg.
Vid gamla ångbåtskajen |
 |
Lugnviks luftskyddsförenings
första övning 26/9 1937. 5 personer i förgrunden t.v. bär gasmask. Ovanför högbanan t.v. det låga vita huset är Tegelbruket och det stora vita där bakom är "Sörgården"(Ullmarkskasernen). I mitten längst upp i bild "Heligbäck" och "Torpet". |
 |
 |
| Ångcentralen inrymmer en turbin på 2 000 hkr, vilket utgör en reserv om elkraften skulle svika. | "Tummaren står i sin låda och mäter
stockarnas grovlek varefter han med
sin "yxa" hugger in det antal märken som motsvarar grovleken.
Fotot är daterat till 1940-talet |
 |
 |
Den här arbetaren är "prejare" och hans uppgift är att dra fram och packa de grovleksmätta stockarna i de olika bassängerna. |
Arbetaren på bilden är "prejare", d.v.s. han har till uppgift att dra fram stockarna till "påstickaren". |
 |
 |
| Gustav Wikner på bilden är "påstickare", d.v.s. han har till uppgift att dra fram stockarna till den taggförsedda kättingen som skall dra upp dem till sågen. | Kerratbryggan med timmerupptag upp till sågen. Ute på Lugnviksfjärden kommer en av Bolagets båtar dragandes med pråmar en är överbyggd. |
 |
 |
Sågen och en ångare som
lastar vid magasinskajen |
Sågare och övrig personal vid Lugnviks såg efter ombyggnaden 1924 |
 |
 |
Vinterlagret av kokflis lastas ut. |
Planksortering. När virket kommer från sågen passerar det ett desinficeringsbad för att förhindra att det under sommarhalvåret angripes av blånad. |
 |
 |
| Detta är "hallen" på Lugnvikssågen, här sorterade man bräder i tjocklek och bredd. Brädsorterare är John Eriksson | "Hallen" och brädsorterare
Sigfrid Nyberg |
 |
 |
Travers föraren Johan Fredriksson
drar ut en full plankvagn. Här gäller handkraft. |
Varje dimension lägges på
sin särskilda vagn. Här är det plank.
Virkeslast kopplas på spåret mot
brädgården med traversen som
man växlade ut vagnar när de var fulla och ersattes med en
tom.
Vagnarna växlades till brädgårdsspåret där
de kördes vidare med
ett diesellok till brädgården för uppstappling. |
1940-tal. Diesellok med last på väg mot brädgården. Fullastade vagnar gå ut till brädgården och kommer tomma tillbaka. Lokförare var Gustav Persson och hans medhjälpare var Arne Höglund |
Källa:
Text: Valfrid Bergsten, Lugnvik. Eva Söderlund (Bergsten)
Sundsvall.
Lugnwiks-Posten, Muntlig tradition.
Foto: Länsmuseets
samlingar, Ådalens släkforskarförenings samlingar,
Oskar Kvastmans samlingar, Lugnwiks-Posten, Privata arkiv och samlingar
