Notiser:
Den globala uppvärmningen kan göra Sverige kallare.
Golfströmmen styr klimatet i Norden. Om den försvagas
blir det kallare. Nordiska oceanografer
följer utveckligen i havsströmmar och vindar. De flesta
modeller förutspår att Golfströmmen avtar.
Så styr vädret humör och hälsa.
Nya forskningsresultat tyder på att sol, vind och lufttryck
påverkar hur patienter upplever
exempelvis migrän och ledvärk.
Omslag i vädret påverkar många människor med
ledsjukdomar. Även skillnader i lufttryck påverkar
lederna. Lederna innehåller ledvätska som trycks ihop om
trycket ökar. Ofta är det lågt lufttryck
som kopplas till smärta.
Många som lider av migrän påverkas av vädret.
Värme, kyla, blåst och de förändringar i
lufttrycket
som sker vid väderomslagkan sätta i gång
migränanfall. För vissa är åska den
utlösande faktorn.
Dataviruset släkt med influensan.
Det är numera vetenskapligt bevisat att virus i
datavärlden är släkt med biologiska virus.
Ordet virus har vi genom ett sekel lärt oss betyder en sjuka som
drabbas oss alla lika, fattig som rik.
Och alltid kommer det från öster. Namnen Asiaten eller
Hong Kong-flunsan har inte kommit till
av en slump. På samma sätt är det med kända
datavirus som Loveletter och det senaste aktuella Klez,
som slog till sommaren 2002.
Man skulle kunna tro att det är en slump att både
biologiska och virtuella virus kommer från öster.
Faktum är att det finns massor av andra iögonfallande
likheter.
Parallellerna är många och fantasieggande.
Att de biologiska virusen föds i öster beror ofta på
de tätbefolkade områderna i Asien med en
djurhållning där människor lever nära husdjuren.
Därifrån sprids de över världen, inte
sällan av
dagens lättrörliga europeiska och amerikanska medel- och
överklass.
Dataviruset följer solens uppgång i öster och dagen
kommer senare i väster. Viruset följer med
västerut när datorerna slås på för dagen.
Biologiska virus är en genetisk sträng, dataviruset
är en sträng av ettor och nollor. Gemensamt för
dem alla är att de behöver ett värddjur, en
människa eller en dator för att sprida sig självt
vidare.
Effektivt försvar är A och O för att lindra skadorna.
Just försvaret mot virus - både de datoriserade och de
levande - organiseras på likartat sätt. Det
bygger på övervakning, tidig varning och framställan
av motgift. I sin normala form är virus
tämligen harmlösa och vi lever med utbrott med jämna
mellanrum.
Bägge världarnas antiviruskämpar kan lära
mycket av varandras arbetsmetoder. Språkbruket har de
gemensamt. Virus, immunitet, parasit, karantän, mutation och
isolering för att nu ta några.
Fakta / Världens värsta virus
Ända sedan mänsklighetens barndom har virus skördat
miljontals offer, och många gånger ändrat
historien.
Biologiska virus:
Digerdöden. En serie pestepidemier som drabbade
världen på 1300-talet. Beräknas ha dödat
halva
Europas befolkning.
Smittkoppor. Stod under 1500-1800-talet för 15 procent
av alla dödsfall. Anses ha varit orsaken
till att indiankulturerna i Syd- och Centralamerika gick under
då européerna kom.
Spanska sjukan. Orsakades av ett virus som dödade
cirka 20 miljoner människor under
början av 1900-talet.
Hiv. Cirka 40 miljoner människor drabbade. Hittills. I
Botswana i Afrika är 40 procent av
befolkningen i fertil och arbetsför ålder drabbade.
Datavirus:
Loveletter. 15 miljoner datorer, april 2000.
Melissa. 5 miljoner datorer, mars 1999.
Nimda. 2,5 miljoner datorer, 2001.
CIH. 1 miljon datorer, 1998.
Klez. 1 miljon datorer, 2002
Forskningen - Marknaden
Marknaden styr forskningen
Den fria forskningen - den akademiska friheten - är inte ett
honnörsord.
Det har varit en hård kamp genom seklerna mot en bister
verklighet.
Först tvingades univeriteten göra sig fria - under
hård kamp och umbäranden - gentemot
kyrkan och den enväldiga teologin, sedan gällde kampen att
frigöra sig från statsmaktens
intressen. Det sistnämnda har aldrig lyckats fullt ut. Men i dag
är den stora fienden mot den
akademiska friheten näringslivet och politiker som
förblindats av de ideologisk moden som
talar om marknadens allenarådande välsignelser.
Det finns ingenting som tyder på att universitsledningarna
landet runt har för avsikt att dra
ner på företagens inblandning i den akademiska
forskningen. Tvärtom! Det byggs nytt som
aldrig förr. Företagens logotyper pryder allt fler av
universitetens byggnader, alltfler forskare
anställs direkt av olika läkemedelsföretag,
biltillverkare, telecomkonglomerat och andra
industrier. Det kan inte vara alldeles trevligt för våra
forskare att var hjon och tjänsteandar åt
den maktfullkomliga industrin.
Det måste till en förändring - och kraven -
måste komma från universiteten. Men där är det
tyst,
oroväckande tyst, i en långt driven
räddhågsenhet över att förlora de anslag de
redan har från
företagen. Sedan måste riksdagen ta ett politiskt -
ekonomiskt - ansvar för den fria forskningen.
Enligt Högskoleverkets årsredovisning finansierade staten
år 2001 bara 46 procent av den
sammanlagda forskningen vid landets lärosäten. Resten av
pengarna kom från andra källor.
Vid 80-talets början var statens andel två
tredjedelar.
Dagens Nyheter har i en artikel visat på att hundratals
professurer (431enligt deras beräkningar),
främst då i medicin och teknik, idag betalas av
näringslivet. En forskare intresserar sig i allmänhet
inte varifrån pengarna kommer. Det måste de börja
göra. Ty i dag blir det allt vanligare att
uppdragsgivaren stoppar forskning som går deras ekonomiska
intressen emot. Det till och med
förbjuder spridande av resultat som strider mot deras produkters
förträfflighet.
I ett hypotetiskt fall kan vi alltså se hur en forskare
upptäcker att ett läkemedel ger upphov till
svåra bieffekter, men vägras publicera sina resultat
då det är läkemedelsbolaget som betalar
såväl
hans lön som hans forskning.
Staten, universiteten och politikerna är i detta fall
överdrivet aningslösa.
Ty vad det ytterst handlar om är inte enbart en
förtroendefråga utan om en allt sämre forskning.
Den resultatstyrda forskningen skapar, därom är alla
vetenskapshistoriker ense, avsevärt färre
innovationer. Så i längden gynnas, paradoxalt nog, inte
ens industrin.
Århundraden av kamp för den akademiska friheten
håller idag på att säljas ut till glada
direktörer.
Källa: Dagens Nyheter / Sundsvalls Tidning
När det gäller tillgång till källmaterial
från den hemliga, militära underrättelse- och
säkerhetstjänsten
är bilden ganska splittrad. Ett rikt, mycket ytnyttjat material
har bevarats från den öppna delen av
underrättelsetjänsten bl a vad gäller handlingar med
anknytning till militärattachéernas verksamhet.
Annorlunda är det när det gäller den hemliga
verksamheten, den mytomspunna agentverksamheten,
spioneriet riktat mot yttre och inre fiender.
En inofficiell organisation, som i mycket bar improvisationens
prägel, byggdes upp i samband med
krigsutbrottet 1939, den s k C-byrån (Centralen) under Carl
Petersén.
Byrån lades ner i samband med krigsslutet. Verksamheten fick
ett efterspel, bl a förekom anklagelser
om ekonomiska oegentligheter. En statlig utredning med
rådmannen Erik Tammelin som ordförande
friade de inblandade. Någon som dåtidens medier liksom
för övrigt även dagens, hade svårt att
acceptera.
Frågor kring C-byråns verksamhet väcks alltjämt
av media vid alla de tillfällen då
underrättelsetjänsten
diskuteras.
En ny hemlig underrättelseorganisation övertog
C-byråns uppgifter. T-kontoret bildades under ledning
av f d C-byråmedarbetaren Thede Palm (T efter Thede). Kontorets
verksamhet var riktad mot utlandet
och då i huvudsak mot det nya Östeuropa. År 1957
bildades Grupp B inom Försvarsstabens
inrikesavdelning för inrikes övervakning. Dess chef blev
Birger Elmér (B efter Birger). År 1964
skedde åter en omorganisation av den hemliga
underrättelse- och säkerhetstjänsten. Thede Palm
tvingades avgå och verksamheten vid T-kontoret och
B-byrån fördes samman i en gemensam organisation,
IB med Birger Elmér som chef. (IB för inhämtning
Birger). Som bekant blev IB:s existens känt för
allmänheten först genom Peter Bratts och Jan Guillous
artiklar i FIB Kulturfront i mitten av 1970-talet.
Inrikesverksamheten bör ha upphört ungefär vid den
tiden.
Vad har vi då för arkiv bevarade från denna
hemliga underrättelsetjänst?
När det gäller C-byrån vet vi att en betydande
gallring skedde direkt efter kriget och sedan före
överlämnandet till Krigsarkivet. Trots detta finns ett
ganska omfattande material bevarat. Främst gäller
det rapportering från våra gränstrakter och då
i första hand från norska gränsen samt
utfrågningar av
flyktingar i flyktingläger. Gallringen har bl a gått ut
över personalrelaterat material. I synnerhet skall
det ha gällt handlingar med anknytning till C-byråns
organisation av gränsombud, hamnombud
och andra rapportörer, som förmedlade kunskaper om
förhållandena i första hand i grannländerna
och
Östersjöområdet. Att T-kontorets arkiv bränts
och för alltid var förlorat, hade sedan lång tid
varit känt
för Krigsarkivet då en dag i november 1997 förre
överbefälhavaren Stig Synnergren meddelade att ett
stadsbud till honom överlämnat 31 filmer med material
från T- kontoret, över 30 000 dokument.
Det är att notera att överlämnandet hade
föregåtts av en massmediadebatt gällande
allmänhetens tillgång
till arkiv efter underrättelse- och säkerhetstjänsten.
Störe delen av det mycket intressanta materialet
omfattar rapporter gällande Östersjöområdet,
Öststaterna och Finland. Det handlar om hamnar,
järnvägar, vägar, fartyg, truppförflyttningar,
folkstämningar för att nämna några av de
viktigare
ämnesområdena men inte åsiktsregistrering helt
naturligt. Det var inte T-kontorets bord. Från grupp B
och IB, dvs de organisationer som hade åsiktsregistreringen och
personalkontrollen om hand, saknas
arkiv. Gång efter annan har frågan om IB:s arkiv och de
register över kommunister, som skall ha förts,
diskuterats i media och uppgiften om att arkiven har bränts har
lämnats. Ett av det senaste är att man
frågat sig om även IB:s arkiv filmats före
bränningen. Detta har dementerats av Birger Elmér.
Det råder naturligtvis ingen tvekan om att forskningen har
lidit stora förluster genom att så mycket
material från underrättelse- och
säkerhetstjänsten helt olagligt och närmast
skandalöst förstörts.
Men trots allt är forskningen ändå inte helt
ställd genom detta. IB har inte verkat i ett lufttomt rum.
Organisationen har mottagit uppgifter och man har sänt
skrivelser. Någonstans finns informationen.
Det gäller att hitta den! Det finns många myndigheter,
personer och organisationer som IB rimligen
har samarbetat med. Har de varit lika ivriga att förstöra
handlingarna? Det bör vara en viktig uppgift
för arkivarierna att hjälpa till med sökandet efter
IB-anknutet material. Det mest aktuella
myndighetsarkiven på när det gäller IB och dess
föregångare på central nivå bör vara
Försvarsstabens inrikes/säkerhetsavdelnings arkiv
förvarat av Försvarsmaktens Högkvarter,
Allmänna säkerhetstjänstens, Statens polisbyrås,
Statens utlänningskommisions och
Sandlerkommisionens arkiv hos Riksarkivet samt SÄPO:sarkiv.
PÅ regional och lokal nivå har vi
militärbefälsstabens samt landsfogde- och
landsfiskalsarkiven. De stickprov som jag har tagit visar
tyvärr att gallringen även i dessa arkiv gått
hårt fram.
Källa: Tema Arkiv 3/98 - Evabritta Wallberg arkivråd, Krigsarkivet
Vredesutbrott bra för hjärtat
Äldre män som då och då ger öppet
utlopp åt sin ilska löper mindre risk att drabbas av
stroke och
hjärt-kärlsjukdomar. Den något överraskande
slutsatsen drar en grupp forskare vid Harvard School
of Public Health.
Tidigare forskning visar att män som får kroninska
vredesutbrott oftare drabbas av hjärt-kärlsjukdomar
än andra. Men få studier har hittills undersökt hur
olika grader av ilska påverkar risken att drabbas av
hjärtinfarkt eller stroke.
Harvardforskarna har genomfört en studie bland 23 522 män i
åldern 50-85 år. Forskarna konstaterar
att männens sätt att öppet visa ilska oftast får
en positivt effekt på deras hälsa.
Halverad risk
Män som fick sporadiska vredesutbrott eller som mera
regelbundet visade måttlig ilska löpte klart
mindre att insjukna i hjärt-kärlsjukdomar. Den senare
gruppen nästan halverade risken att drabbas av
icke dödlig hjärtinfarkt. Risken att drabbas av stroke
minskade i proportion till hur mycket ilska
personen gav ifrån sig.
- Förmågan att visa ilska i måttliga doser tycks
kunna skydda mot hjärt-kärlsjukdomar, konstaterar
Patricia Eng, som lett studien som publiceras i senaste numret av
Psychosomatic Medicine.
Hos friska män som aldrig haft några
hjärtbesvär skyddade ilskeutbrotten mot
hjärt-kärlsjukdomar
oavsett hur ofta männen blev arga. Men hos män som hade
en tidigare historia av hjärt-kärlsjukdomar
blev resultatet det omvända. Ju oftare dessa män visade
ilska, ju större var riken att sjukdomstillståndet
försämrades.
Försökpersonerna gav generellt uttryck för mindre
vrede än andra grupper i samhället som deltagit i
liknande studier. Enligt Harvardforskarna beror det på att
studien denna gång omfattade äldre män
från socialekonomiskt förhållandevis
välbärgade förhållanden. De befinner sig i en
position där de
öppet kan visa sin ilska, och det minskar risken för att
hälsan ska påverkas.
Käll:a Stockholm (TT) 2003
Kroppslig ozon skyddar mot bakterieangrepp
Den flesta känner till ozonskiktet kring jorden som skyddar
människor, djur och natur mot skadlig
ultraviolett strålning. Nu har amerikanska forskare
upptäckt att våra kroppar faktiskt själva
tillverkar
ozon, som ett sätt att skydda oss mot bakterie- och
svampsjukdomar. Bakom den överraskande
upptäckten står forskarna Richard Lerner, Paul Wentworth
Jr och Bernard Babior vid The Scripps
Research Institute (TSRI) i La Jolla i Kalifornien. De har sedan
några år varit upptäkten på spåren,
men först nu har de fått fram tillräckliga bevis. De
har kunnat påvisa att kroppen verkligen producerar
ozon och att ozonet ingår som en del i kroppens skydd mot
bakterie- och svampangrepp.
Det kroppsliga ozonet är detsamma som finns naturligt i det
skyddande ozonskiktet och i marknära
skadligt ozon orsakat av bland annat smog och utsläpp från
trafiken.
Betydelsefull upptäckt
De nya rönen presenteras i tidskriften Proceedings of the
National Academy of Sciences.
Forskarna rapporterar att ozonet tycks bli till i en process där
en typ av vita blodkroppar, neutrofiler,
och antikroppar är inblandade. Det är en fråga om en
oerhört effektiv kemisk och biologisk process,
säger Paul Wentworth på institutets hemsida. Han tror att
ozonet i kroppen kan ha en koppling till
inflammationer. Wentworh och kollegan Richard Lerner visade för
två år sedan att antikroppar kan
producera oxidanter när de matas med en ovanlig aktiv syreform.
Sent i höstas fann de att oxidanter
som producerats av antikroppar kan förstöra bakterier genom
att attackera och sticka hål på deras
cellväggar.
Stor överraskning
Detta kom som en fullständig överraskning för
forskarna. Immunologer har de senaste hundra åren
trott att antikroppar bara fungerade som "spejare" som talade om
för immuncellerna var infektionen är
lokaliserad. Men många frågor återstår att
besvara, som hur ozonet påverkar kroppens proteiner
och nukleinsyror och om neutrofilerna kan producera ozon utan
hjälp av antikroppar.
- Och allra viktigast, hur kan upptäckten bidra till att bota
sjukdomar, säger Bernard Babior.
Källa:
Stockholm TT
Blygheten består livet ut
Blyghet hos människor är medfött och även om
man går i terapi är det oerhört svårt att
göra något
åt fenomenet. Personer som är skygga och blyga inför
andra människor påvisar samma typ av
reaktioner i hjärnan från födseln och framåt i
livet visar en ny studie från amerikanska hjärnforskare.
Vissa av oss har lätt för att träffa nya
människor och knyta kontakter, medan andra tvekar och rent
av
känner obehag inför att utsätta sig för olika
sociala situationer. Men till mans har vi lärt oss att man
kan överkomma blyghet både genom egna erfarenheter och
medterapi. Detta motsägs dock i en studie
som gjorts av amerikanska hjärnforskare från Massachusetts
Generaal Hospital och Harvard Medical
School, som presenteras i det senaste numret av den vetenskapliga
tidskriften Science. Forskarna menar
nämligen att den som föds blyg, förblir blyg livet ut.
I studien har man försökt ta reda på de biologiska faktorerna bakom blyghet.
Forskarna har under 20 års tid följt 22 personer
från att de var två år gamla och undersökt hur
deras
hjärnor reagerar när de utsätts för nya intryck.
Personerna har genomgått tre undersökningar vid
två,
13 respektive 21 års ålder. De 13 personer som
påvisade blyghetsymton vid tidig ålder har reagerat
på
samma sätt vid samtliga undersökningar.
Källa:
Science, Vetenskaplig tidskrift
Malmö (TT)
Morgontrötthet är medfödd
De flesta morgontrötta har väl någon gång
undrat om det finns något sätt att lägga om
sovvanorna
Glöm det. Morgontröttheten är medfödd, enligt
brittiska forskare.
Efter att ha analyserat DNA från 484 frivilliga personer som
tidigare fått sina dygnsvanor kartlagda, har
forskarna hittat det första säkra sambandet mellan en
specifik gen och sena kvälls- och morgonvanor.
Vi vet att dygnsrytmen är genetiskt styrd hos oss och alla
andra djurarter. Inom oss har vi en
biologisk klocka bestående av nio gener som håller
våra kroppar synkroniserade med dygnets
24 timmar. På senare tid har det även börjat komma
bevis för att det finns smärre genetiska
skillnader mellan individerna som kan ligga bakom olikheter i
dygnsrytmen
Bakom den nya studien har molekylärbiologen Simon Archer vid
University of Surrey varit den
drivande kraften. Tidigare har han presenterat bevis för att en
av de nio generna - kallad Per3 - finns
i två olika varianter.
Genen producerar ett protein som är inblandat i regleringen
av dygnsrytmen. De båda varianterna
producerar två olika versioner av proteinet, en längre och
en kortare.
Man har funnit att den variant som ligger bakom det korta
proteinet var betydligt vanligare bland
de mest extrema kvällsmänniskorna jämfört med de
morgonpigga i frivilliggruppen.
För att komma på fastare mark analyserades också
DNA från 16 patienter som lider av DSPS
(Delayed Sleep Phase Syndrome), en rubbning som kännetecknas av
en absolut oförmåga att gå
och lägga sig på kvällen. De som lider av DSPS kan
normalt inte sova före klockan fyra på morgonen.
Analyserna avslöjade att 75 procent av dessa patienter hade
ett märkligt arv att bära. De hade ärvt
två kopior av den kortproducerande varianten av Per3, en
från vardera föräldern. Ingen av dem hade
ärvt två kopior av den andra varianten.
Dessa rön redovisas i tidskriften Scilence, och enligt
forskarna är slutsatsen ofrånkomig:
morgontrötthet och dess motsats är i hög grad styrt av
våra gener. Vilket innebär att alla goda
råd om hur vi kan ändra våra sovvanor är
bortkastade.
Källa:
Science Now 030624, Tidskrift
Stockholm, Roland Johansson
Svensken allt fetare
Svensken äter allt mindre fett. Men blir allt fetare. det
är en skenande fetmaepidemi och det är sockrets fel,
säger professor Charlotte Erlanson-Albertsson vid Lunds
univerisitet. Svenskens genomsnittsvikt ökar
stadigt, trots att 70-talets kampanjer mot det farliga fettet nu
fått fullt genomslag.
Vi äter mindre smör och mindre ost och mindre fett
över huvud taget. Det är sockerintaget som ökar.
På tio
år har svensken fördubblat sin godiskonsumtion liksom
konsumtionen av saft och läsk. Och det ses som
stora risker med denna utveckling. Erlanson-Alberssson hänvisar
till en nyligen gjord USA-studie på barn
mellan nio och tolv år, som visade att de som dricker mer
än en halv liter läsk om dagen ofta är
överviktiga.
En standardservering vid McDonalds i USA 1955 innehöll 100 gram
pommes frites och 200 gram Coca Cola,
men att motsvarande siffror i dag är 200 respektive 950
gram.
I Sverige är vi inte riktigt där än, men vi brukar
vara bra på att följa efter. Trenden är tydlig
även här i Sverige,
säger hon. Och betecknar de senaste fynden inom sitt
ämnesområde, medicinsk och fysiologisk kemi, som
revolutionerande. Det handlar om s.k. hungerpeptider, som
frigörs när man dricker söta drycker. De aktiverar
muskler och har effekter som t.o.m. lagras och som småningom
alstrar fettvävnader. Den senaste funna
hungerpeptiden, Ghrelin. återfanns i magsäcken. Hungern
driver oss fysiskt och prykiskt, och hon ger
anledningar till att man äter, trots att man egentligen inte
borde: Smak (en chokladbit får man alltid i sig även
när man är mätt), stress (stressnivån går
ner om man äter), socialt (den sociala kontrollen är stark,
men hemma
bakom stängda dörrar glufsar vi i oss) samt gratis (aldrig
får man så god aptit som när maten är
gratis).
Det söta aktiverar även kroppens belöningssystem och
stimulerar aptiten. Studier visar också hur de som
dricker saft till en buffé, äter mer än de som
dricker vatten. De söta hamnar i "njutningsboxen" och inte i
"energibalansboxen", när hungerpeptiderna altiverar kroppens
belöningssystem.
Till slut tre enkla råd:
- Drick vatten.
- Undvik raffinerande produkter som vitt socker och vitt
mjöl.
- Begränsa födointaget till måltider.
Källa:
Göteborg (TT)
Tidningen Ångermanland
Sundsvalls Tidning
Dt vr mkt ql 7k idg tkr iaf om d hare cs!!!!!!
Om du inte förstod. Se Fotnot
Hänger du med? Jo, visst är det svenska. Chatt, sms och
e-post har banat väg för en ny typ av
kommunikation. Några förfasar sig, andra ser det som en
naturlig och spännande utveckling av språket.
Cybersvenska har blivit ett begrepp. Vad det handlar om är ett
digitalt talspråk anpassat för snabb<
ordväxling. Tid, ansträngningar och utrymme minimeras med
hjälp av svenska och internationella
förkortningar, emoticons (grafiska bilder) eller former av
känslomarkeringar, kombinerat med en
fullständigt respektlös hantering av interpunktion och
satsdelar.
Att utvecklingen av cybersvenska skulle leda till en
förflackning av språket är något som en del
forskare inte tror på. Man vill beskriva det som "en kreativ
anpassning av skriftspråket efter de
specifika förutsättningar som ges". Dessutom är det
inte fråga om något "nytt" språk, bara en
specialanvändning av det språk vi vanligen
använder.
I sin doktorsavhandling "Use and Adaption of Written language on the
Conditions of Computer-
Mediated Communication" av Ylva Hård af Segerstad, utgår
hon från tre variabler som påverkar
bruket av skriftspråk: synkronicitet (hur pass samtidig
kommuninkationen kan vara) medel för
kommunikation (tekniska förutsättningar för
textproduktion) samt vad som relaterar till
situationen (t.ex. relation mellan dem som kommunicerar och syftet
med kommunikationen).
De flesta ungdomar och många vuxna använder i dag, mer
eller mindre, det så kallade cyberspråket
i sms-meddelanden eller på chatten. Vid en undersökning
bland 150 elever på Lindeskolan i Lindesberg
visade det att 40 procent av ungdomarna chattar dagligen.
Hälften av eleverna använder sms-uttryck när
de skriver brev och vykort ill kompisar. I skoluppsatser och liknande
är det inte så vanligt, möjligen
bortsett från sms-förkortningar som iofs (i och för
sig) eller iaf (i alla fall).
De flesta ungdomar vet när det behövs ett korrekt
språk och när det gäller att släppa loss.
Det digitala språket i e-post, chatt och sms har både
likheter och olikheter. Gemensamt för dem alla är
det informella greppet. Det faktum att kommunikationen är
skriftlig i stället för muntlig, och elektronisk
i stället för handskriven, verkar inbjuda till en informell
attityd, även mellan människor som inte känner
varandra. Det visar sig även när mottagaren är en
överordnad eller någon form av auktoritet. Det skrivna
ordet har blivit ett verktyg som vem som helst kan använda sig
av, även i kontakter med exempelvis
myndigheter. Det har blivit slags demokratisering av språket,
med andra ord. Dessutom är avsändaren
mer anonym. Man avslöjar sig inte, exempelsvis genom handstilen
eller förmågan att argumentera i telefon.
Samtidigt finns en risk att inte bli tagen på allvar om
språket har stora brister.
Cyberspråket skiljer sig åt beroende på typ av
kanal, den aktuella situationen, ämnesområde och
mottagare. E-post som innehåller förfrågningar till
myndigheter är t.ex. informella men relativt språkligt
korrekta. I andra situationer, som i kommunikation mellan kolleger,
kan meddelanden via e-post vara mer
talspråksinriktade. Chatt på nätet har sina egna
lagar, eller snarare inga lagar alls. Oftast behandlas inget
speciellt ämne, istället fungerar det huvudsakligen som en
social mötesplats där man kan visa upp sig. Här
testas nya sociala roller och ett nytt språk på ett
sätt man annars inte kan. Chattspråket är öppet
och
ospecificerat och känsla går alltid före
välformulerade meningar. Sms kan vara oerhört kryptiskt
för en
som inte är invigd i det nya språket. Eftersom ett
meddelande bara får innehålla 160 tecken är det
viktigt
att vara ekonomisk när man skriver. Subjekt och småord
försvinner, vokaler och ändelser likaså.
Upprepningar av skiljetecken ger eftertryck åt orden. Det
viktigaste är att få ihop ett meddelande på
litet
utrymme och att mottagaren begriper vad som står.
Gemensamt för de digitala kommunikationskanalerna är att
gränsen mellan talspråk och skriftspråk
luckras upp. Kanske kommer detta att sätta spår i
framtidens svenska språk, kanske inte. En sak är klar:
det
går aldrig att hindra utvecklingen av ett språk. Genom
historien har alla språk ständigt förändrats
och
utvecklats - allt för att anpassa sig efter rådande kultur
och krav på användbarhet. Det språk som är
mest
ändamålsenligt och effektivt i en viss situation och
för ett visst syfte klarar sig alltid bäst. Och så
har det
varit ända sedan antiken.
Fotnot. Om du inte förstod
första meningen, har du översättningen här: det
var mycket kul, sjuk
i dag, tycker i alla fall om dig, ha det bra, vi ses.
|
Litet Svenskt lexikon | |
|
e / r |
är |
|
d / dt |
det |
|
lr |
eller |
|
oxå |
också |
|
also |
alltså |
|
tebax |
tillbaka |
|
ngt |
något |
|
asg |
asgarvar |
|
lixom |
liksom |
|
iaf |
i alla fall |
|
iofs / IOFS |
i och för sig |
|
ivfsh |
i vilket fall som helst |
|
sas |
så att säga |
|
cs |
vi ses |
|
sl |
smålert |
|
p&k / pok |
puss och kram |
|
@---}--- |
en ros |
|
tkr |
tycker |
|
3vligt |
trevligt |
|
7k |
sjuk |
|
ql |
kul |
|
o |
och |
|
mkt |
mycket |
|
hare |
ha det bra! |
|
d1a |
detta |
|
d |
du / dig / din |
|
bsdv |
bara så du vet |
|
H! |
Hej! |
|
1 |
Ett |
|
f-dag |
födelsedag |
|
Engelskt lexikon | |
|
r |
are(är) |
|
u |
you (du) |
|
f/m? |
female/male? (kvinna/man?) |
|
w8 |
wait (vänta) |
|
wb |
Welcome back (välkommen tillbaka) |
|
OMG |
Oh my God! (Herregud!) |
|
LOL |
Laughing out loud (skrattar högt) |
|
TTYL |
Talk to you later (vi hörs senare) |
|
BRB |
Be right back (kommer strax tillbaka) |
|
BBL |
Be back later (kommer tillbaka senare) |
|
ASAP |
As soon as possible (så snart som möjligt) |
|
ROTFL |
Rolling on the floor laughing (rullar skrattande runt på golvet) |
|
GAL |
Get a life (skaffa dig ett liv) |
|
BTW |
By the way (förresten) |
|
HAND |
Have a nice day ( ha en bra dag) |
|
IOW |
In other words ( med andra ord) |
|
CUL8R |
See you later (vi ses senare) |
|
IRL |
In real life (i verkliga livet) |
|
IOW |
In other words (med andra ord) |
|
NW! |
No way! (inte en chans!) |
|
PITA |
Pain in the ass (irriterande person eller företeelse) |
|
F2F |
Face to face (ansikte mot ansikte) |
|
IMHO |
In my humble opinon (enligt min ringa uppfattning) |
|
IIRC |
If I recall correctly (om jag minns rätt) |
|
FWIW |
For what it´s worth (vad det nu betyder i sammanhanget) |
|
WFM |
Works for me (funkar för mig) |
|
WTF |
What the f--- (vad i h-e) |
|
Smileylexikon | |
|
:-) |
jag är glad |
|
:-D |
jag skrattar |
|
:-( |
jag är ledsen/jag gillar inte det du just sa |
|
:-/ |
jag är skeptisk/jag kan inte bestämma mig |
|
>:-( |
jag är jättearg |
|
:-O |
jag är förvånad/sluta skrika |
|
;-) |
jag flirtar/skojar |
|
:'-( |
jag gråter |
|
:-9 |
jättegott, jag slickar mig om läpparna |
|
:*) |
jag är berusad |
|
:-* |
jag åt just något surt |
|
:-)~ |
jag dreglar |
Källa:
IT och lärande
:-) Your basic smiley. This smiley is used to inflect a sarcastic or joking statement since we
can't hear voice inflection over e-mail.
;-) Winky smiley. User just made a flirtatious and/or sarcastic remark. More of a "don't hit me
for what I just said" smiley.
:-( Frowning smiley. User did not like that last statement or is upset or depressed about something.
:-I Indifferent smiley. Better than a :-( but not quite as good as a :-).
:-> User just made a really biting sarcastic remark. Worse than a ;-).
>:-> User just made a really devilish remark.
>;-> Winky and devil combined. A very lewd remark was just made.
Go to the Smiley index
(-: User is left handed.
%-) User has been staring at a green screen for 15 hours straight.
:*) User is drunk.
[:] User is a robot.
8-) User is wearing sunglasses.
B:-) Sunglasses on head.
::-) User wears normal glasses.
B-) User wears horn-rimmed glasses.
8:-) User is a little girl.
:-)-8 User is a Big girl.
:-{) User has a mustache.
:-{} User wears lipstick.
{:-) User wears a toupee.
}:-( Toupee in an updraft.
:-[ User is a vampire.
:-E Bucktoothed vampire.
:-F Bucktoothed vampire with one tooth missing.
:-7 User juust made a wry statement.
:-* User just ate something sour.
:-)~ User drools.
:-~) User has a cold.
:'-( User is crying.
:'-) User is so happy, s/he is crying.
:-@ User is screaming.
:-# User wears braces.
:^) User has a broken nose.
:v) User has a broken nose, but it's the other way.
:_) User's nose is sliding off of his face.
:<) User is from an Ivy League School.
:-& User is tongue tied.
=:-) User is a hosehead.
-:-) User is a punk rocker.
-:-( Real punk rockers don't smile.
:=) User has two noses.
+-:-) User is the Pope or holds some other religious office.
`:-) User shaved one of his eyebrows off this morning.
,:-) Same thing...other side.
|-I User is asleep.
|-O User is yawning/snoring.
:-Q User is a smoker.
:-? User smokes a pipe.
O-) Megaton Man On Patrol! (or else, user is a scuba diver)
O :-) User is an angel (at heart, at least).
:-` User spitting out its chewing tobacco.
:-S User just made an incoherent statement.
:-D User is laughing (at you!)
:-X User's lips are sealed.
:-C User is really bummed.
<|-) User is Chinese.
<|-( User is Chinese and doesn't like these kind of jokes.
:-/ User is skeptical.
C=:-) User is a chef.
@= User is pro-nuclear war.
*<:-) User is wearing a Santa Claus Hat.
:-o Uh oh!
(8-o It's Mr. Bill!
*:o) And Bozo the Clown!
3:] Pet smiley.
3:[ Mean Pet smiley.
d8= Your pet beaver is wearing goggles and a hard hat.
E-:-) User is a Ham radio operator.
:-9 User is licking his/her lips.
%-6 User is braindead.
[:-) User is wearing a walkman.
(:I User is an egghead.
<:-I User is a dunce.
K:P User is a little kid with a propeller beenie.
@:-) User is wearing a turban.
:-0 No Yelling! (Quiet Lab)
:-: Mutant smiley; the invisible smiley.
.-) User only has one eye.
,-) Ditto...but he's winking.
X-( User just died.
8 :-) User is a wizard.
-=* :-) User is a TeX wizard.
Go to the Smiley index
A lot of these can be typed without noses to make midget smileys.
:) Midget smiley.
:] Gleep...a friendly midget smiley who will gladly be your friend.
=) Variation on a theme...
:} What should we call these? (what?)
:) Happy.
:> What?
:@ What?
:D Laughter.
:I Hmmm...
:( Sad.
:[ Real Downer.
:< What?
:{ What?
:O Yelling.
:C What?
:Q What?
:,( Crying.
[] Hugs and ...
:* Kisses.
|I Asleep.
^o Snoring.
Go to the Smiley index
C=}>;*{)) A drunk, devilish chef with a toupee in an updraft, a mustache, and a double chin.
}:^#}) Updrafted bushy-mustached pointy nosed smiley with a double-chin.
Go to the Smiley index
In some Usenet articles you might also find these smileys which form a certain "dialect" developed
and used in this most creative environment.
~~:-( Net.flame
O |-) Net.religion
8 :-I Net.unix-wizards
X-( Net.suicide
E-:-I Net.ham-radio
Go to the Smiley index
:-) ha ha
|-) hee hee
|-D ho ho
:-> hey hey
:-( boo hoo
:-I hmmm
:-O oops
:-P nyahhhh!
"The man who smiles when things go wrong has thought of someone to blame it on."--- Jone's Law
"Standing on head makes smile of frown, but rest of face also upside down."--- Fortune cookie
Go to the Smiley index
Våren är en härlig och underbar tid för
många, men inte för allergikerna. Björken är en
fasa för
många. Det är inte bara björken som ställer till
stora problem. Spraytanterna, rökare, parfym, blommor,
gräs, djur, m.m.Det är viktigt att skilja allergi-
från förkylningssymptom. Om man har sjukdomssymptom
som snuva och rinnande ögon, men ingen feber, är det
allergi.
Hösnuva utlöses av
polen och är den vanligaste av de allergiska sjukdomarna.
Cirka en femtedel av befolkningen
är drabbad.
Allergiframkallande växter
delas in i tre huvudsakliga grupper: lövträd, gräs och
gråbo.
Tips för att minska
polleproblem: stänga dörrar och fönster, inte torka
kläder ute, duscha håret efter
det att man varit ute, gå ut på morgonen då
pollenhalten inte är lika hög som på dagen.
I mitten av Sverige är
pollensäsongen mellan maj och augusti.
Pollenhalten
mäts på 14 ställen i Sverige
Pollenprognoser finns på:
www.pollenrapport.com, www.nrm.se/pl/pollen/
Fakta: Nationalencyklopedin,www.pollenrapport.com
När biologer på 1970-talet hittade bakterier kring
vulkaniska källor på havsbotten häpnade världen
över att liv kunde existera i denna häxgryta av gifter
och hetta en bra bit över kokpunkten. Sedan
dess har många arter av s.k. extremofiler (de som tycker om
det extrema) upptäckts bland bakterier,
alger och andra mikrober. Deras vanor är minst sakt
bisarra.Vissa arter vägrar växa om de inte är
neddoppade i koncentrerad svavelsyra. Andra trivs bäst
där salthalten är så hög att allt annat liv
förkvävs. Vattnet under Antarktis ständigt frusna
isar är rena tomtebolyckan för vissa. Några
uthärdar
temperaturnivåer där kväve blir flytande, cirka
-190 grader, andra tål frätande lut, vakuum eller
hårt
tryck och inte ens rymdens dödliga kosmiska strålning
kan ta knäcken på vissa. Dessa mikrovärldens
tuffingar kan dessutom göra nytta. Genom sin
ämnesomsättning kan de absorbera gifter, producera
syre, värma upp omgivningen eller göra annat som
för oss skulle kunna hjälpa oss i rätt rikning.
Extremofiler skulle kunna hjälpa oss till exempel med att
sanera starkt förorenade landområden eller
skapa en jordliknade miljö inför en kolonisation av
planeten Mars.
På Antarktis finns världens kallaste öken, Tayler
Dry Valley. Där, i den istäckta sjön Lake Bonney,
bor en liten ögonförsedd alg som påverkar
växthuseffekten på jorden.
Sjön är ständigt täckt av is och vattnet
rörs aldrig om. Där finns inga växter och inga djur,
men där
finns mikroliv. All produktion av kol i sjön sköts av
algen. Den utför fotosyntes trots att nästan inget
ljus når ner. Algen är en extremofil, en organism som
gillar vedervärdiga miljöer. 4-6 plusgrader i
vattnet, hög salthalt och ytterst lite solljus är tuffa
livsvilkor om man utövar fotosyntes och omvandlar
solljus till kemisk energi att leva av. Denna lilla
polarinvånare är spännade på flera sätt.
Den är både
växt och djur eftersom den lever av solljus under sommaren,
men under den kolsvarta Antarktisvintern
går den över till en diet på bakterier.
Den har primitiva ögon som kan skilja på ljus och
mörker. Dessutom tycks den, liksom vissa andra
alger, ha mekanismer som hindrar den från att
föräta sig: om den får för mycket solenergi
bildar den
egna"solskärmar" som stoppar tillförseln.
Extremofilen Chlamydomonas raudensis har flimmerhår framtill
så att den kan simma, och den håller
gärna ihop med sina kompisar i klumpar.
För forskarna är algens roll i klimatsystemet mest
intressant. Först och främst gör den av med en
del av luftens koldioxid och lämnar syre i utbyte. Faktiskt
står alger för 40 procent av atmosfärens
omsättning av kol.
Dessutom utsöndrar algen vissa flyktiga
svavelföreningar. De bidrar till att de vattendroppar som
bildar moln blir fler. Därmed blir också molnen fler
och mindre av solstrålningen når jordytan.
Minskad tillförsel av svavelföreningar betyder att mer
strålning tränger ner till jordytan och
värmer upp den.
Två eller tre laboratorier i världen har tillgång
till denna lilla fantastiska alg. En av dessa
laboratorier finns i Sundsvall hösten 2004 vid
Mitthögskolan.
Den amerikanska rymdstytelsen Nasa är så intresserad av
Sundsvallsforskarnas arbete att den
uppmanat dem att söka samarbete. För Nasas del är
planeten Mars högaktuell.
I en framtid skulle en jordfödd extremist som Chlamydomonas
raudensis kunna leva gott där om
vatten fanns på plats. Den kunde bidra till att göra
planeten mer jordliknande genom att producera
syre och stödja molnbildningen.
Men först måste den hårdföra lilla algen
lära forskarna om vad som krävs för att rädda
vår egen jord
från klimatkatastrof - och sen för att ta det
första steget bort från den.
Källa: ST "Vetenskap" 2004-10-17