---> Huvudsida
---> Index:Ådalen
---> Ådalens Hjärta
Ådalsfolk, och folk i förskingringen på 2000-talet berättar om sin hembygd
Här berättar:
Stig Sandström Om Sandöverken
Lena Berglund "Hemma" i Bjärtrå / Bild: Gata i Strinne på 1960-talet
Kenneth Belin Som ung i Nyadal
Micce Lundh Min far och Sandöbron
Tore Ramström Klockestrandsskolor / Fattiggården
Sandöverken delas genom församlingsgränsen mella
Bjärtrå och Nora församlingar. Lugnviksstrand
och Klockestrand. Denna gräns går bakom uthuset,
beläget på Stig Nyhléns fastighet. Uthuset
står
inom Nora församling, f.d. Gullbritts kiosk tillhör
Bjärtrå.
Nuvarande High Coust Riders klubblokal ligger inom
Bjärtrå, även Sandön tillhör
Bjärtrå.
Bebyggelsen söder om vägen till "gamla
färjestället" ligger inom Nora församling. Kan
nämnas att de
flesta fastighetsbeteckningarna heter Lugnvik och Klocke.
Norra delen av Lugnviksstrand kallades populärt för Cuba,
från nuvarande Inga Anderssons, tidigare
Lannes fastighet, till Byströmska huset. (Numera kallas hela
Lugnviksstrand för Cuba).
Arbetstillfällen: Många i produktiv ålder
arbetade på fabriken Svanö. En del arbetade på
Hallstanäs
fabrik, sågverket i Lugnvik och fabriken i Sprängsviken.
Ett flertal arbetade i stuveriarbete.
I äldre tider fanns glasbruket och sågen på
Sandö.
Lite om näringsidkare: Bröderna Glader (isoleringsfirma)
tillverkade sin massa i uthuset tillhörande
Lundbergs Bageri. Spillmassan från Svanö och Hallsta, revs
och blandades med tjära.
Jag har fraktat både massa och tjära till fabriken,
tjära från den s.k. "tjärgropen" på Sandö,
minne
efter glasbruket.
//Tore Ramström från Klocke, numera Härnösand
berättar lite om isoleringsmassan:
Adolf Schliker var glasmästare, omtalad 1910. Han var gift med
Rut Emilia Grundel f. 1890.
Han startade tillverkning av en isoleringsmassa för rör.
Massan var gjord på asbets och kokades
i det hus som står på stenpiren ut i älven strax
norr om Kalle Ramströms hus, Klocke 1:64.
Bröderna Glader tog över tillverkningen. Massan är nu
förbjuden och flera av bröderna Glader tog
skada av massan.//
Halléns och Nordvalls.
Albin Hallén lät bygga den affär som fanns på
Lugnviksstrand f.n. Jan Ove Westmans bostad och lager.
Före denna byggnation var Hallén föreståndare
för Sandö Diversehandel, belägen vid
ångbåtskajen på
Sandö, även filialen "Suntes" vid "Suntes" kajen, granne
med Axel Edströms fastighet på Lugnviksstrand.
Affären sköttes av Erland Boman, populärt kallad
"LillBoman". Drev i många år affär i
Östanö, Nora.
Anställda: Albin Hallén, föreståndare.
Valter Nordin Sandö.
Amy Norlen Wikner, Rut Eklund, Gunnar Sjödal Lugnviksstrand.
Rut och Olle Nordvall skötte själva affären.
Familjen Björklund skötte själva affären.
Familjen Nordvall köpte affären på Lugnviksstrand av
Albin Hallén.
Familjen Björklund köpte av Nordvall.
Nordvalls bedrev även affär (filial) på Sandö
(Sven Vedins hus.)
"Dacke" (Oscar Flodén ) startade med agentur per
"lättviktare" sedan bil, för att sedan starta "Dackes
Kapitalvaruhus". Drivs i dag av Marianne och Tommy, barn och
barnbarn.
Bror Flodén (bror till Dacke) var anställd av A.
Hallén, som drev den sport och cykelaffär som fanns i
Nordinska huset på Lugnviksstrand. Före den av
Hallén startade sportaffären, bedrev Hasse Westin,
Lugnvik, sportaffär i samma lokal. Där arbetade Lennart
Sandin.
Lantbrevbäringen: Edvard Melander med sin trehjuling, hade
alltid hunden Kej med sig. Melander
lämnade posten i en stor plåtlåda vid nuvarande
Håkan Tjärnströms hus (f.d. Fritjof Källman).
Många
av ortsbefolkningen stod och väntade på Melander för
att få sin post. När Hallén öppnat sin
affär fick vi
hämta posten där, gällde även folk boende
ända uppe på Cuba. Så småningom fick vi alla
egna postlådor.
Signe Lektorp, dotter till Edvard Melander var under många
år postutdelare. Gertrud Edman arbetade
som lantbrevbärare, cyklade från poststationen och runt
Lugnviksstrand och Klockestrand.
// Lennart Bylund från Klocke, numera Gävle
berättar om lantbrevbäringen. Postgången mellan
poststationen och befolkningen i omkringliggande tätorter och
byar sköttes utav lantbrevbärare.
Följande brevbärare har tjänstgjort:
Omkring år 1910: Johan Grafström i Klocke.
Under åren 1933-53: Edvard Melander i Grubbe. I sin
tjänsteutövning använde han sig utav en
"trehjuling", som drogs utav schäferhunden Kej. Längre fram
ersattes Kej av gråhunden Klinga.
Hundarna utgjorde även ett bra skydd mot eventuella "skurkar".
Under åren 1953-1985: Signe Melander-Lektorp övertog
postgången efter sin far. De sex första åren
användes mopeden som färdmedel. Under den resterande
tjänstgöringstiden användes bil.
I dag utgår all postgivning från Kramfors. Numera
måste"brevbärarna" åka åtskilliga mil per dag
för
kunna tjäna sin kundkrets.//
Stig Sandström berättar vidare om
mjölktransporterna: Under tiden vi körde mjölk, med
lastbil till och
från mejeriet i Skog, fick vi uppleva hästplogningens
svårigheter, många gånger kom hästarna inte
fram,
då fick bönderna köra fram mjölkkrukorna till
Klockestrand eller Skullersta. Sionsbacken på Klockestrand,
som var förbindelse mot Klocke, har en brant stigning. Tänk
er den utan plognig!
Innan det blev vanligt med en likbil fick min far och jag
köra de döda till kyrkan med lastbil.
Runt bilflaket hängdes ett svart tyg och bilflaket pryddes med
6-8 små granar. Det var också
vanligt att innan man for med kistan från hemmet så hade
man en liten andaktsstund på
vägen innan resan gick till kyrkan.
Vi fick även fara till sjukhuset i Härnösand med
lastbil och köra hem kistor med de döda.
Proceduren var den samma, med sorgprydd bil.
Blir så himla glad av att titta på din hemsida,
för det blir lite "hemma".
Nä, Bjärtrå är inte hembygden för mig, men
som du vet så det det för min sambo, Bertil Bohman.
Men nåja lite hemma är det i alla fall, för jag var
sommarbarn i Bjärtrå mellan år 1962 - 1972 hos
Anna och Sigurd Westin, de som hade kondis mitt i byn. Är de
bekanta?
Och under hela mitt liv har jag alltid återvänt till
Bjärtrå för semester eller annat och haft kontakt
med
familjen Westin. Idag finns inte Anna och Sigurd i livet, men
väl deras barn: Roland, Britta och Marianne.
Och kan du tänka dig, att jag träffade min stora
kärlek här i Eskilstuna, och så visar det sig
vara en Bjärtrå"grabb". Så nu har Bjärtrå
även blivit "hemma" för mig. Vi åker dit i
påsk, förresten! (2002)
Jag har faktisk några fotografier över byn, från
1962 som jag vill skicka till dig. Kanske får de plats
på
din hemsida....fram till att jag gör en egen
(någongång).
Och visst har vi väl minnen både Bertil och jag som vi
kanske kan dela med oss av...så det ska vi fundera
ut och delge dig senare.
Kanske kommer du ihåg något från Kondis och
familjen Westin, kanske rent av lilla jag (på den tiden),
Stockholmstjejen som var hos Anna och Sigurd varje sommar.
Ja, det är i allafall en himla trevlig hemsida du har med massor att läsa. (vilket jobb du lagt ned). Bra gjort.
Hälsningar från: Lena Berglund och Bertil Bohman, Eskilstuna
Gata i Strinne, Bjärtrå på 1960-talet
Jag heter Kenneth Belin och bor i Järfälla utanför
Stockholm, häromdagen satt jag och sökte efter
Nyadal på nätet, jag kom då till din hemsida och
blev fantastiskt glad över att ha hittat den.
Min mamma, hette som ung Anna Maria Westin och kom från
Kolbacken i Nyadal, hon flyttade till
Stockholm i 20-års åldern, min morfar som hette Petrus
Westin och var född 1878 bodde kvar i
Nyadal tills han dog nästan 100 år gammal.
Petrus arbetade på den såg som exploderade i
början på 30-talet i Nyadal. Min morfar hade massor
av barn, jag tror det var 10 - 12 stycken. Några av mina
morbröder var musikaliska och spelade på olika
dansställen under de åren de bodde kvar i Norrland. En
ingift morbror arbetade på Sandöbron den
dagen den rasade. Han skrev en dikt eller en vers som trycktes och
gavs ut, jag har ett exemplar av den
kvar, han hette Klas Mineur.
Som ung var jag alltid i Nyadal, på olika lov. Kommer
ihåg långa vinterkvällar då man tog sparken
och
åkte till Klockestrand för att se på film. Underbara
sommardagar med bad och fiske i älven.
Om du vill ha en kopia på Mineurs Dikt/vers hör av dig med
ett mejl. Jag har även en låda med svartvita
foton som kanske kan intressera.
Tack igen för din fina hemsida med fin information
Jag tycker väldigt mycket om Sandöbron tack vare min far
som satt i kranen när bron brast.
Far hette Allan Lundh och jag hoppas att det inte var hans fel. Han
gick bort 79 år gammal den
31 juli 1992 och lämnade ett stort tomrum efter sig.
Många är de gånger när jag och mina tre
bröder fick höra berättelsen om raset men även
den övriga
historien med allt vad det innebar. Han var även initiativtagare
till en minnessten men av det blev det intet.
Synd är att de berörda landskapen, och deras styrande,
inte alls är intresserade av sitt byggnadsminne,
ty jag har mailat dem flera gånger utan ett enda svar tillbaks.
Själv har jag ärvt en bunt foton tagna under byggnation
och jag har även skrivit en liten historia om raset
den aktuella dagen på min hemsida:
Kul att se och läsa om andras erfarenheter av bron, själv har jag bara sett den live ett par gånger.
Slutligen vill jag önska en trevlig sommar och behövs det några bilder är det bara att maila mig.
E-Post Micce Lundh: micce@telia.com
Gamla och nya skolan på Klockestrand
Gamla skolan vid Sionsbacken Klocke 1:112
Nya skolan vid bron Klocke 2:58
I slutet av 1800-talet började det byggas upp ett nytt
samhälle i Klockestrand och Lugnviksstrand.
Det fanns glasbruk och sågverk på Sandö som
behövde arbetskraft. Massafabrikerna på Svanö,
Hallstanäs,
Nensjö, Kramfors, Sandviken och Utansjö sysselsatte
många människor. Det fanns ett sorteringsverk på
Granholmen där många hade säsongsanställning. En
kraftig befolkningsökning och nybyggnad skedde under
de tre första decennierna av 1900-talet.
År 1898 köpte Nora kommun ett nyuppfört bostadshus
vid Sionsbacken på Klockestrand. Det gjordes om till
en folk-och småskola och på hösten samma år
startade undervisningen på den nya Klockestrandsskolan. Den
gamla skolan i Grubbe fick därmed ett mindre
upptagningsområde och år 1923 omvandlades den till en
B:3
skola. Grubbe folkskola lades ner år 1950. Den siste
tjänstgörande läraren i Grubbe var J. Hugo Krooks.
Grubbe rote, som omfattade byarna Grubbe, Nyland och Klocke, blev
färdig med sin skola redan den 27 oktober
1875 och hade dragit en kostnad för allmän utdebitering
på 800 kronor.
I skolhänseende hade Klockestrand tidigare hört under
Grubbe rote, med barnantalet nödvändiggjorde
upprättande av en egen skola i Klockestrand. Ritningar och
förslag till nytt skolhus i Klockestrand lägges
fram för kyrkostämman den 20 december 1897 samtidigt med
ett förslag angående Vallens skola i Nora.
Stämman beslutar båda byggena men ändrar den 6
mars1898 beslutet beträffande Klockestrand till inköp
av
ett nyligen uppfört bostadshus. Efter en del omändringar
tas skolan i bruk på hösten 1898.
Sionsbackenskolan på Klockestrand hade ett uthus där
man hade slöjdsal m.m. Dessutom hade
lärarbostäderna där sina vedbodar. När skolan
år 1935 ersattes av den nya centralskolan så revs
skolhuset,
men uthuset inköptes av församlingen och byggdes om till
församlingshem.
Befolkningen på Klockestrand och Lugnviksstrand ökade
och den gamla skolan från 1898 vid Sionsbacken
behövde ersättas. Ett skolförbund mellan
Bjärtrå och Nora bildas för att gemensamt
tillvarataga skolans
angelägenheter för Klockestrand, Sandö och
Lugnviksstrand. Skolformen organiseras efter A-typen
och erhåller sex lärare, tre från vardera
skoldistriktet. En ny lärarbostad för tre lärare
uppföres 1929, och en ny,
modern skolbyggnad för den sammanslagna skolan uppföres av
skolförbundet år 1935. Den nya skolan hade
7 lärosalar, gymnastiksal, skolkök och övriga moderna
anläggningar. Den nya skolan kom att ligga nära lilla
Sandöbrons norra fäste. Fastigheten heter Klocke 2:58 och
är avstyckad ur torpet 2:39.
Klockestrandsskolan lades ner år 1991. Barnen går nu i
Herrskogsskolan. Skolhuset är sålt till konsnären
Olle Gustavsson.
Några lärare vid Klockestrandsskolorna:
Anders Strinnholm 1898-1902. Född 1852
Olof Edström 1902-1907. Född 1871 i Edsele. Flyttade till Dal 1907.
Nikolaus Böhlin 1907-1911. Född 1884 i Bölesta Nora. Flyttade till 1911 till Lockne i Jämtland.
Emmy Melander 1903-1942. Född 1880 i Ytterlännäs. Gift med Paul Allard.
Paul Allard 1913-1942. Född 1889 i Själevad.
Hugo Krooks 1950 till pensioneringen. Kom från Grubbeskolan.
Linda Öhman. 1935-1959. Född 1900. Flyttade till Vallen 1959. Död i Härnösand 2000.
Märta Holmberg. 1950-talet. Död 2000 i Härnösand.
Arvid Lidbom 1940-50-talet.
Gösta Granström 1950-talet.
Fattiggården på Klockestrand i Nora socken.
Klocke 1:45
Fattigvården var en viktig fråga vid Nora
sockenstämmor. Bl.a. skulle sockenmagasin med spannmål
och
andra livsförnödenheter ordnas vilket bestämdes
år 1820 under pastor Brandels tid. Vidare fanns en
fattigkassa eller också ordnades med inkvartering i s.k.
sockengång, d.v.s. man fick bo hos bönderna i ofta
rote (3 till 4 byar) ett visst antal dagar. År 1862 kom en lag
som sade att kommunalnämnden hade att se till
att de fattiga fick "föda, ved och kläder". Kommunen
köpte ett antal torp och stugor som uppläts till en
eller
ett par familjer att bebo och sköta. I nyare tid, 1949,
inköpte Nora kommun Klocke 1:69.
I bostadshuset fick "RyssValle" Johansson med sin stora familj
bo.
Dessa hus kallades "barnrikehus".
1932 invigdes ålderdomshemmet Sunnebo strax invid kyrkan i
Nora. Gamla människor pratar ännu om
"fattighuset" när man nämner Sunnebo. Jag har många
gånger varit på Sunnebo alltsedan 1950-talet och
aldrig upplevt det som något nedsättande eller
undermåligt.
På Klockestrand strax ovanför f.d.
sågverksägaren Erik Estmans hus (Klocke 1:131) hade Nora
sin fattiggård.
Nora sockens fattigvårdsstyrelse köpte en tomt ur Klocke
1:36 år 1894 av Karl Svedman. Den nya fastigheten
fick beteckningen Klocke 1:45. Det sägs (källa Lennart
Bylund på Sofiero, Grubbe Nora socken) att det var
Lindbergs hus i Gålsjö som socknen köpte och flyttade
till Klockestrand. Lindberg hette en torpare i Gålsjö
under Grubbe by. Torpet låg precis nordväst om
Gålsjöbron. Endast rester av gammal inäga vittnar
om
torpplatsen. Efter några turer med huset plockades Lindbergs
hus ner av socknen och blev fattiggård på
Klockestrand.
(Se även Gålsjö - byn som glömdes bort).
En änka från Behändighetstorpet (Klocke 1:1) bodde
1915 på fattiggården i Klockestrand. Änkan var
Margareta Larsdotter född 1843 i Älvdalen, död 1917.
Margareta, gift 1875-09-19 med Johan Ulin i
Fröstland Bjärtrå sn: Johan var född 1846 i
Ullånger.
Jenny Lundqvist född i Klocke Nora sn:1887-08-15 (dotter till
Nils Erik Lundqvist och Karin Norell. Nora sn:)
var den siste som bodde på fattiggården innan den revs i
mitten på 1930-talet.