Arbetslöshetsförsäkringen: Den 5 mars 2007 sänktes ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen. Detta innebar att den som varit arbetslös i mer än 200 dagar får räkna med att utbetalningarna från A-kassan sänks från 80 till 70 procent. Från dag 301 blir ersättningsnivån 65 procent. Fakta: Sänkt arbetslöshetsersättning. Tidigare var ersättningsnivån från A-kassan 80 procent av tidigare inkomst oavsett hur länge man varit arbetslös. Från och med 5 mars gäller följande: Under de 200 hundra första dagarna är ersättningsnivån 80 procent av tidigare lön. Dag 201 till 300 är nivån 70 procent och från 301:a dagen 65 procent. Den med barn under 18 år vid dag 300 får sänkningen till 65 procent först vid dag 451. Detta gäller även om du är adoptivförälder. För att få högsta dagpenning, 680 kronor, vid 70 procents ersättningsnivå krävs en inkomst på minst 21 371 kronor och vid ersättningsnivån 65 procent en inkomst på 23 125 kronor.

Stötande skydd No-Contact är en anti-attackjacka med potential att skrämma iväg angripare med en elektrid stöt på 80 000 volt. Det ser nästan ut som ett vanligt klädesplagg men ett lager ledande fibrer är laddade med el som kan ge angriparen en smärtsam stöt. Elen kommer från ett 9-volts batteri och för att förhindra att jackan avlossar en stöt innan det behövs måste laddningen sättas igång med en nyckel och man håller in en knapp på jackans arm. Som en varning när den är laddad åker ljusbågar över jackans sömmar och den ger från sig ett knastrande ljud. No-Contact har inte gått i produktion än men produkten är planerad till hösten 2007. Källa: www.no-contact.com

Glaset historia

1. Glas är ett förvånansvärt gammalt material - redan för 9 000 år sedan användes en blandning av kalkhaltig sand och alkalier som glasyr på keramik. Fynd av lergods med rester av denna slags glasyr har gjorts både i Mesopotamien och Egypten. 2. För omkring 4 500 år sedan lyckades man tillverka glas fristående från keramik. Konsten att färga glaset i olika nyanser var redan känd, och glas användes främst till färgade prydnadsföremål och smycken. Glas var då ett exklusivt och dyrbart material. 3. För att färga glas tillsätter man olika slags ämnen. Exempel på tillsatsämnen och färger är: Kadmium - rött Koppar och selen - rött Guld - rött Kobolt - blått Järnoxid - gröngult Järn och koppar - grönt Mangan - lila Tenn - vitt

4. Glasets moderna utveckling började fr omkring 2 100 år sedan, under romartiden. Då utvecklades tekniken att blåsa glas, något som revolutionerade glashantverket. Den uppblåsta glasbubblan kunde till exempel klippas sönder och läggas ut på ett jämnt underlag, och resultatet blev en förhållandevis jämntjock glasruta. Dessutom kunde flaskor, glas och skålar tillverkas betydligt enklare än tidigare. 5. Ibland brukar stelnat glas beskrivas som en vätska, och ser man till molekylernas struktur stämmer den beskrivningen. I de allra flesta material, till exempel metaller bildar atomerna en kristallstruktur när materialet stelnar. Glas är dock ett så kallat amorft material, där atomerna inte ordnar sig i kristallstruktur. Istället är de slumpvist ordnade - som i en vätska. Men glas är trots allt ett fast material eftersom det inte flyter. Den amorfa strukturen är inte heller helt stabil, och efter några hundra eller tusen år antar även glas en kristallstruktur.

6. Beståndsdelarna i glas är flera och kan variera mycket. Grunden är fyra olika beståndsdelar: glasbildare, flussmedel, stabilisatorer och luttringsmedel. Den vanligaste glasbildaren är kiseldioxid, som i naturen ofta uppträder som kvarts, i form avsand. Flussmedel är till för att göra glasmassan mer lättflytande, och oftast används natriumdioxid eller kaliumdioxid. Stabilisatorer används för att göra glaset mer lättarbetat. Zinkoxid och blyoxid är två vanliga ämnen som används som stabilisatorer. Luttringsdmedel är till för att öka cirkulationen i glasmassan och ta bort blåsor ur den. Natriumsulfat är ett exempel på luttringsmedel. 7. Metallglas kallas det när man lyckas få metall att bete sig som glas, det vill säga bli amorft och inte kristallint. För att lyckas med det måste den smälta metallen kylas ned fortare än vad som är möjligt för en ren metall. Däremot har man lyckats få legeringar, där de olika atomerna skiljer sig mycket i storlek, att bli amorfa. Resultatet är mycket starka, elastiska och korrosionsbeständiga material.

8. Fönster av glas har tillverkats ända sedan romartiden, men i början handlade det om små glasbitar som sammanfogades. Under medeltiden började glasblåsarna klara av att göra större skivor, och på 1900-talet kom den maskinella tillverkningen igång. Den först maskinella tillverkningen var att valsa glaset till stora skivor, vilket revolutionerade fönsterglastillverkningen. Nästa revolution kom på 1960-talet då floatglas började tillverkas. Principen är då att låta glasmassan flytaut på en bädd av smält tenn och sedan låta den svalna. I stort sett allt fönsterglas är idag tillverkat enligt denna princip. 9. Glas står emot korrosion mycket bra, men är inte alltid så motståndskraftigt mot vatten som man kan tro. Glassjukan är ett känt fenomen där glaset faller sönder på grund av yttre påverkan av framför allt temperaturväxlingar och fuktighet.

10. Den första glasigloon i Sverige placerades ut i Göteborg 1983. Sedan dess har vi blivit världsledande ( tillsammans med Schweiz) på att återvinna glas - 96 procent av allt glas återanvänds. 2005 samlades totalt 155 000 ton glas in för återvinning. I produktionen används en andel på 90 procent återvunnet glas vid tillverkning av grönt glas, till exempel flaskor. I ofärgat glas kan andelen återvunnet glas var 35 procent, och i brunt glas 50 procent. Det går åt omkring 20 procent mindre energi att göra nytt glas av återvunnet, än att göra hela glasprocessen från början. Glas kan återvinnas hur många gånger som helst. Källa: Historiska museet, Nationalencyklopedin, Svensk Glasåtervining AB, Glasforskningsinstitutet.