BILDER

 

Bilder från Sandö Glasbruk och arbetarbostäder

 

Sandö, Bjärtrå Socken, Kramfors, Ångermanland, Västernorrland.

Foto av den s.k. "gamla hyttan" byggd efter 1888 års brand och sedd
från norr. Pråmvarv i förgrunden. Det vita huset i bakgrunden till höger
om skorstenen är sågverkets ladugård och stall samt till höger om detta
glasbrukets. Bolagen svarade till stor del för arbetarnas mjölkbehov,
särskilt då barnens. De mjölproducerande jordbruken var för avlägsna
för att man under de varma sommardagarna skulle kunna få fram färsk
mjölk. På vintern gick det bätter, då isen lagt sig och slädföret var bra.
Mjölken utminuterades under 1900-talets första år från en plats utanför
det s.k. "Berwalds gjuthus", som då var bostadshus. Mjölken var på
grund av kylan som issörja men var fet och smakade bra.

 

Foto av den nya hyttan, troligen taget 1905-1906, från Lugnviksstrand.
Fartyget till vänster lossar - säkerligen glaubersalt - det i mitten lastar
glas och ångaren til höger lossar glassand. Där låg nämligen
glassandhögarna där brukets barn byggde sina sandslott och borgar.
Från vänster ser man församlingshuset - bönhuset - litet nedanför de
fina skolorna. Husgruppen till höger om tallkronan är dels sågverkets
vita dels glasbrukets röda stall och ladugårdar samt framför dem
sågverkets kontor. Ovanför segelfartyget längst till vänster ligger ett vitt hus, pottkammaren med tempelugn (för uppvärmning av deglar), verkstad och maskinhus. Höjden till höger med det vita huset är
Stampudden, där grosshandlare Wallis under åren omkring
1860 hade sitt sågverk och bryggeri.
Höjden bakom anläggningarna är Killingholmen.

Bakom ön, på andra sidan älven, ligger Lunde, där lundekravallerna ägde rum 1931. Till höger skymtar Strömnäs sågverk.
Ön, som sticker fram till höger är Svanö med dess sågverk

 


Johan Berglunds diversehandel, Öhmans hattaffär och begravningsbyrå. Köpmannen Öhman bedrev även droskrörelse.
Intill hattaffären låg en gammal gård som kallades Bahia.
Fastigheterna eldhärjades på 1930-talet.
Näslunds på "Leret" (f.d. Gyllenskepps).

Sandö sett från Klockestrand, omkring år 1910.
På Sandö kan man se från vänster sågverkets personalmatsal, som uppfördes 1900 (på senare tid bostad åt familjerna
Bagge, Jansson, syster Beda m. fl.). Till höger därom
Sandö diversehandel. Den första bolagshandeln var belägen
intill Stampudden, till höger på bilden, eldhärjades år 1888.
Glasbruksledningen beslöt då, att en ny bolagshandel skulle
uppföras vid färjeläget vid Klockestrandssundet.
Placeringen av den nya diversehandeln passade utmärkt
för att kunna tillgodose både sågverks- och glasbruks-
befolkningen med varor.

På Klockestrandssidan:"Gröningen", vid lilla Sandöbrons norra fäste till Sandö var det en båt-färjeled till Sandö.
Där uppstod tidigt en bebyggelse med affärsverksamhet.

 

Den nya hyttan uppfördes i galvaniserad plåt. Här ses hyttan
från öster med en bl.a. en transportbana, som i fråga om intern
transportteknik betecknades som revolutionerande för sin tid.

Sandös nya hytta blev också den sista.
Under uppbyggnad 1904-05
Fotot taget från söder med stampudden och
"Sågbacken" i bakgrunden. Få svenska glasbruk
torde ha haft ett mera naturskönt läge.

 

Interiör från hyttan med nestorn vid bruket,
Georg Forsman, i förgrunden.

 Interiörbild från hyttan på Sandö. På golvet glascylindrar.

 
Sandö Glasbruk. Ett foto från öster. En ångare är på ingående
och ett par skutor ligger vid kaj för lossning resp. lastning av
glaubersalt och glas. Längst till vänster ses det nya
sågverkskontoret under byggnad.

Sliperiet, Sandö glasbruk.
Se mer Glasbruksbyggnader

 

Sandö: från berget vid Lugnviksstrand,
omkring 1900
Sandö sågverk och brädgård bakpå ön.
Segelskutor lastar. Uppe på Sandöberget
ligger Ebeneserkapellet. Nedanför t.v. syns
Sandö folkskola. Det vita huset bakom
trädet vid vattnet är Sandö Diversehandel

 

Disponentens "Corps de logi" (1889-1929) uppfördes 1889 och
eldhärjades 1953.

Disponentbostaden vid Sandö Glasbruk i all sin prakt med utsikstorn,
vinterträdgård och en magnifik marmortrappa av typ spanska trappan i Rom.
Stora trappan gick ned till en sandplage och hamnbassäng, där
segel- och roddbåtar låg "blot till lyst". En härlig, doftande tallskog
omgav disponentbostaden.

Disponentbostaden vid glasbruket var liksom dess motsvarighet vid
sågverken den tidens statussymbol. Den bidrog dels till att stärka
krediten, vilket var nödvändigt, del till att imponera på köpare och
andra som kunde vara till nytta för bruket.

 

 

Finklädd på Sandö
Fotot är daterat till cirka 1907

Sällskapslivet på Sandö under "de goda dagarna" på disponent
Lewerentz" tid. Fotot är förmodligen från1907

 
Gruppbild på brukskontorets trappa 1909
Längst t.h. med stor hatt fru Hedvig Lewerentz. I andra
raden något skymd stående i mitten med ros i knapphålet
kamrer Ahlqvist. Ovanför honom med handen på räcket
kamrer Nordström - far till "Lubbe" Nordström.

 

     Sandö folkskola 1894

 

Bebyggelse på Sandö. Glasbruket och Arbetarbostäder.
Fotot från 1910. Vy över den koncentrerde bruksbyggelsen med den efter
1904 års brand nyuppförda hyttan och stora vedförråd i förgrunden. Den långa
längan framför hyttan är skärkammaren samt packkammaren. I hyttan inrymdes vannan
och en glasugn. Byggnaden till vänster med gavelspetsen och skorstenen innehöll
också en ugn. Komplexet med de tre gavelspetsarna inrymdes dels sträckugnarna dels
plats för lagring av glasvalsarna. Längst till vänster Stampudden med en stor arbetarbarack.
Den förfallna kajen med pålkranarna är minnen från brukspatron Wallis tid då sågverket
låg på Stampudden.
1926-27 revs kasernen närmast Killingholmen (längst ner till höger på bilden)
och fraktades till Klockestrand där huset blev
grundstommen till affärshuset Konsum

 

Farbror Rune, farmor Vendla och farfar Johan Söderlund på Sandö

Finklädd Arbetarfamilj på Sandö Fotot är daterat till cirka 1900

 

Familjen Kvastman. Makarna Frans och Maria.
Sönena fr.v. Birger och Oskar.
De var bosatta på Klondyke på Sandö
Oskar gifte sig med min moster Elsy Källman 1942.
Birger flyttade till Värmland och blev musiklärare.
Oskar blev hembygden trogen. Båda var duktiga fiolspelare

Arbetar kasern från Sandö. Fotot är daterat till 1953. Fotograf: Bo Hellman

Arbetar kasern från Sandö. Fotot är daterat till 1953. Fotograf: Bo Hellman
 

Löskekarlsbaracken. Sandö Glasbruk. Här bodde tillfälliga arbetare.
Den s.k. "Löskekarlsbaracken". Från början var byggnaden avsedd att vara
fähus, men gjordes om till bostäder. I denna byggnad samt ytterligare ett
par liknande bodde den tillfälliga arbetskraften, mest finländare, särskilt vid
anställningstopparna under sommartiden. Då upppgick antalet anställda
vid glasbruket till betydligt över 300, varav en stor del var finländare.

 

F.d Arbetarbostad på Sandö.

F.d Arbetarbostad på Sandö.

F.d Arbetarbostad på Sandö.

Hus och folk

Sandö 1945

De f.d. gamla arbetarbostäderna. Fotot är daterat till 1953

Flygfoto över Sandö verkstadsskola. Fotot är daterat till 1961.
De gamla husen får mer och mer ge vika för nyare bebyggelse

Huset på Sandö som stod närmast Sandöbron
som syns t.h. på bilden mellan träden.
Huset är borta. Foto 1980-tal

Sandö sågverk eldhärjades år 1918
Se fler bilder på Sandö sågverk

 

Bilder från Killingholmen och Sandö brygga

Killingholmen


Fotografen står uppe på höjden ovanför Mia Blads kafé (som fanns där byggnaden med tornet syns på bilden).  Nedtill och litet till höger skymtar man taket på sågverket och till vänster om tornet gick ju vägen mot brädgården, som hörde till sågverket.  Brädgården sträckte sig ju sedan ända längst ut på södra delen av Sandö.  Bakom fotografen ca 200 m stod den gamla Ebeneserkyrkan och ytterligare ca 300 m så fanns skolhusen.
På Killingholmen: Ångbåtskaj och bostadshuset där familjen Wedin bodde. 
- När vi flyttade från skolhuset 1937 till Killingholmen så fanns bara huset längst nere vid kajen kvar.  Jag tror mig hört att de fina husen bredvid brann ner vid en brand.  1937 fanns ju också den gamla bron mellan Sandö och K-holmen och den gick över mellan 2 och 3. huset från vänster räknat.  Den nya bron går ju rakt under Sandöbron och tillkom ca 1940.  Från den bron går ju vägen upp till alla husen som folk bodde i och till Verdandilokalen.
Men nu är jag lite tveksam vad gäller Verdandilokalen.  På bilden finns ett stort fint hus till höger.  Men ytterligare litet till höger skymtar ännu ett hus och det är det som jag tror är Verdandilokalen.  Det fina vita huset torde vara ett som tillhörde sågverket och som brann ner även det. Framför Verdandihuset (mot Lundesidan) fanns två ingångar. Den högra var huvudingång och när man kom in var det en biljettentré och innanför den var den stora salen, där bio och danser ordnades.  Innanför till vänster fanns en möteslokal, där Verdandis möten hölls och där har även jag suttit med många gånger.  Den vänstra porten var ingång till de båda lägenheterna, där vaktm. Eriksson (nere) och min farmor (uppe) bodde.

Uppgiftslämnare: Hilding Helgeson

 

Nykterhetsföreningen 231 Verdandis sommarfest på Killingholmen.
På bilden finns Helmer Helgeson med. Länst t.h i bakre raden Franz Kvastman

Hus på Killingholmen omkring 1949.
Sett från norr. Sandöbron i bakgrunden


Bostadshus på Killingholmen där familjen Wedin bodde.
Johan Wedin (1889-1967) var maskinist på bogserbåten Hornö
och senare på Kolbjörn. Hustrun Hulda och dottern Kajsa var
sömmerskor och hade en syaffär efter Klockestrandsvägen.
Huset på Killingholmen revs omkring 1950. Syaffären nedlades
omkring 1957, och huset revs när vägen breddades 1997.
Närmast vattnet Sandö brygga. Hamnkontor för ångbåtstrafiken.

 

Mias Kafé på Sandö. I det lilla dubbelfönstret till höger kunde man köpa snask eller dricka. Ibland kunde man gå in i kaféet
och köpa dricka. Alldeles utanför fanns en färja (eller en liten motorbåt ) som gick till Lunde

Båttrafiken sköttes av Mia Blad som också drev kaférörelse vid färjstället. I bakgrunden pågår byggandet av Sandöbron. t.h Killingholmen med ångbåtskaj och bostadshus

 

Bryggorna

Sammanlagt trafikerades under ångbåtarnas glansperiod 1870-1914 ett femtiotal bryggor i Ådalen.
Bryggorna blev ofta medelpunkten i bygdens liv. Dit kom varor och resande och dit sökte man
sig ofta på söndagarna för att "se båten". Många människor arbetade i anslutning till bryggorna
och blev mer eller mindre berömda i bygden.

Den grupp man annars omedelbart kommer att tänka på när det är tal om livet på bryggorna är
ångbåtskommissionärerna. De svarade för att gods sändes ivärg och togs emot vid alla de
bryggor som anlöptes reguljärt av passagerarfartygen.

Sandö brygga som fanns på Killingholmen låg längs "Strömkarlens" väg - alltså paradleden
Härnösand-Sollefteå. Från en lista över kommissionär som tjänstgjorde 1921-23 var Otilia Ögren
Ångbåtskommissionär vid Sandö brygga. Hennes man Kalle Ögren på Killingholmen var ofta
en anlitad roddare.

På Killingholmen till höger syns Sandö brygga. Vid kajen hamnkontoret
för gods och väntrum för passagerare.

 
Sandö omkring 1862

En skildring från en ångbåtsfärd på Ångermanälven, som utgavs 1862. Författad av Helmer Osslunds far,
Daniel Åslund. Resan utgick från Härnösand till Sollefteå med ångbåten Angur.

Från Härnösand kl. 8 på morgonen...

Närmaste station från Hornön, som i någon mån förtjenar att uppmärksammas, är Sandö. Här pustar oss
ångsågen i synen. För tillfället vilja vi fästa oss vid sjelfva belägenheten af denna täcka ö, som vid elfvens
södra strand lemnar ett litet sund öppet, jemt opp så bredt, att fartyg derigenom kunna passera. En vacker,
väl ansad och gallrad tallskog, romantiserar öns sydöstra sida. Återstoden af dess areal upptages af
herrgårdsbyggnaderna, glashyttan, ölbryggeriet och ångsågen, allesammans omgifna af arbetarebostäder
och uthus, hvaraf ett och annat lärer vara sandstenshus, någonting i dessa byggder mindre vanligt.
Till det ovanliga på Sandö lärer likväl i främsta rummet komma att räknas den s k villa, hvilken för några
år tillbaka tillkom under koncertmästaren Bergwalds auspicier...

   "Villan" och Hyttan på Sandö före 1888

Text Källa:
Daniel Åslund: "En färd på Ångermanelfven". Sundsvall 1862