Dialekt

HEMSPRÅK´E

[Genealogi] [Hembygden] ["Mitt"Språk] [Ordlista] [Berättelser]

2007-02-05

      N´Albin: Jaa pojkar, medan je legg å vile je
      kan je väl börje å räfse på sjölägda för dä 
      dröje nog en halvtimme än innan fruntimra komma.
 
      N´Gottfrid: Jaa, vi han´t äte färdet än men

      vi kan ju gnaga på smörgåsa mens vi räfse.

SPRÅKET

 
 Dialekter är en av våra finaste kulturskatter
 
 De s.k. folkmålen,  de lokala språken,  sätter färg på
 vårt vardagsspråk,  de är en tillgång och en rikedom.
 
 
 Mina fäders språk kommer från Bjärtrå socken i Ångermanland.
 Det är en salig blandning av ord som passar i de flesta byar
 utefter Ångermanälven, och språket är dessutom uppblandat
 med inflyttade bjärtråbors medhavda dialekt.
 
 Att beskriva hur vi använder vårt hemspråk är inte lätt.
 Språket är rationellt.  Kan vi ta bort ändelser och bokstäver
 gör vi ofta det, och det gör vårt tal lite kort och kärvt.
 
 I en del fall använder vi bara en bokstav för att beskriva saker,
 t.ex. bokstäverna a (kort) och n.  A betyder hon/henne eller också.
 Kvinnor omtalas som a´Hilma,  a´Rut,  och gick dom blir det gick´a,
 åt dom blir det åt´a  osv.  Slutar ordet på en vokal läggs ett -n till,
 gjorde´na läste´na.  Något absurt blir det om man påstår att; 
 sade hon också,  som blir sa´na´a.  
 
 A i betydelsen också används i slutet av ett ord,  jag också - jag a´,
 det också dä a´. 
 
 
 N är den maskulina formen.  Omtalas en man blir det n´Gustaf, 
 och har mannen gjort någonting blir det sa´n,  gjorde´n (sa han,
 gjorde han) eller slå´n /slå honom, lugga honom).
 
 Att dra samman ord till nästan ett enda är också vanligt.  Då´nt

 (då inte),  vör´nt (var inte),  bli´nt (blir inte).  Omvänt blir det 
 bli´nt e´,  eller gör´nt e´ (blir/gör det inte).
 
 F´la eller fe´la betyder för något/någonting.  Va gör du f´la  
 (vad gör du för någonting) va bli´re f´la (vad blir det någonting),
 och sådant spar tid.  Motsatsen blir -na,  dä bli´nt na´.
 
 Vissa ord är ganska typiska för oss.  Om någonting blivit gjort 
 säger vi att det  ha vûrte gjort  "Dä ha vûrte hål på slangen".
 Ibland, när saker och ting är givna, kan det räcka med att säga;
 dä ha vûrte.  Invigda förstår direkt vad det är frågan om.
 
 Gett är också något som fascinerar utsocknes.  Ibland gett 
 (måste) vi göra någonting,  i förra veckan gatt vi göra,  och har vi
 blivit tvungna säger vi att ha gutta gjort.  Jämför i detta fall; 
 Jag har blivit tvungen - ja gatt!
 
 Ordet blir heter på vårt hemspråk val - val väl nan rå mä dä 

 (blir väl någon råd med det),  och bö´nt  betyder behöver inte
 (du  bö´nt  bry´re- du behöver inte bry dig).
 
 För att förstå hur ord uttalas måste vi också använda några
 tillägg till alfabetet.  Bokstaven L är hos oss ofta tjock och rejäl,
 inte spetsig och förnäm som hos "sörlänninga", här i vårat lexikon
 betecknat med I.  Våra o;n uttalas ibland som o och inte som å, här
 betecknat som o. U blir ett mellanting mellan u och ö (û).   
 Ligger betoningen närmare ö blir det ô. Våra ä:n uttalas långt
 nere i halsen(â).
 
 Ändelser förkortas eller förvanskas.  Sålunda blir ändelsen -arna

 bara -a  som i vantarna,  vägarna eller maskinerna (vanta,  väga
 ock maskina),  medan -erna blir -rern som i fötterna,  händerna
 som blir föttren,  händren.  Ändelsen -orna  förkortar vi till -ern.
 Sofforna,  byxorna och kakorna blir följdaktligen soffern,  byxern

 och kakern.
 
 Men det är inte på något sätt regelmässigt.  Vårt hemspråk står 
 över regler.  Lärarna blir sålunda lärara,  kossorna - korna osv.
 
 Ord som sluta på -a ändras ofta,  men inte alltid, till -e.  Skriva,
 leka och vattna blir skrive, leke och vattne.  Ändelsen -or blir -er,
 men i det fallet har vi varit föregångare.  Numera säger till och med
 nyhetsuppläsare skider och farer i stället för skidor och faror.

 
 Men det finns också paradoxer, vi lägger till ändelser där sådana 
 normalt inte finns!  Ändelsen -ig förlägs ofta med ett -en,  så att
 rolig blir roligen,  tjurig blir tjurigen m.m. och det händer att vi
 säger "en stor´en en" eller "en hög´en gran".

 
 Det förekommer också att vi placerar ett r framför ett n.  
 Löning - lörning och penning - pärning är exempel på detta,  och ibland
 tar vi bort ett k som står bakom ett r som mörkt - mört och 
 stark - start.
 
 En del ord är diskutabla, d.v.s. det är inte säkert att dom är från
 våra trakter från början. 

 
 Fundera också på frågan;  har vi råd att låta en av våra finaste
 kulturskatter förgås till förmån för okej,  leasa,  shoppa m.m.
 Nog är det bättre att låne å hannle.
 
 
 Källa:  Hemspråke (stencil) av  Bengt Westin, Bjärtrå

[Hemspråke]

ORDLISTA

A B C D E F G H J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

A, á; Kort a före t.ex.ett kvinnonamn ( a´Britta ), eller efter ett kvinnonamn
A, á; Också ( han á )
Agan, agas; Ansvar, ansvara för ( ja ska då agas för allting ).
Agasam; Ansvarsfull
Ackeré, âckeré; Komplett kälke ( stötting ) för t.ex. timmerkörning.
AI, aIe; Årder, kupare för t.ex. potatis. ( Nu måste vi nog snart aIe pärern ).
Ampen; Ängslig, beklämd. ( I vissa fall glad, förtjust )
Annevart; Varannan
Anvar; Varannan ( han la bräern annevart anvar dag ).
Ans önsch; Annorlunda, olika
Antomt; Bråttomt, skyndsamt. ( Gosse, ä´ne antomt? ).
Antöcke; Lika bra, lika dant. ( Antöcka kan jag á )
Anvara; Iakttaga, ge akt på. ( n´den höna få vi anvara ).
As; Skällsord ( ditt ärmade as ).
Axar´n; Tvärstycke på skaklar och kälkar.

[Ordlista]

Baksela; Anordning av remmar som går från sele runt bakre låret på hästen.
BaIke å; Avbalka, avskilja
Bannfasthaga; Hage av sneställda störar hopbundna med vidjor
Besmi´; Besvär, svårighet
Bitvargen; Vägskrapa
Bjese, bjesning; Klava, binda fast, ( djur i lagård )
BIanke; Putsa, polera (ja ska ta å bIanke skorna ).
BIanna; Messmör
BIaske; Stänka, skvätta
BIaske; Tvätta nödtorftigt ( Ta å bIask bort´i öga )
BIattne; Blötas upp, upplösas. ( Pappere bIattne opp i vattne ).
BIavä´re; Skryta, bravera.
BIack; Pank, utan pengar.
BIistre; Vissla ( slut opp å bIistre ).
BIoe; Blöda / ner /.
BIûka; Härja, böka, arbeta utan teknik ( n´den ä en rikti bIûkastaka ).
BIåse; Hämta andan, pusta. ( Nu bIåse vi, ja ä alldeles slut ).
BIäkte; Fläkta, blåsa ( ta å bIäkt förbi n ´ den bilen ).
BIâre; Blåsa ( ja ha fått en bIâre på fingre ).
Bock, bôck; Framsläde på t.ex. timmerstötting.
Bo, boa; Affär, handelsbod.
Bo, boern; Fäbod.
Bonke; Tvärgående lastbalk på t.ex. bocken.
Borterst; Längst bort.
Bredda vä; Bredvid, på sidan om ( bredda vä vägen ).
Bresa; Sära på, vidga ( gosse va du sitt å bresa ).
Bro; Yttertrappa.
Brorubbe; Fotskrapa framför bron.
Brûten; Stel, ledbruten ( man bli då brûten då man ha vûre där´i pärlanne ).
Brâssa; Spendera, ödsla ( va du brâssa mä pärninga ).
Bryta; Tunnbröd och mjölk.
Brâtt; Rak, stel ( han ä då brâtt å kârigen n´den ).
Bräste; Sprätta upp / sömmar /.
Bûke; Böka, rumstrera.
Bûl; Tänd, villig.
Bûrning; Bulnad, böld ( ha´ru fått en bûrning på halsen? ).
Bûse; Bale, bädd ( hönsbûse, grisbûse ).
Bysop; En som springer i byn.
BåIje; Böla, / tjurar och kor /.
BåIje; Bälga i sig, dricka häftigt ( va du båIje ti dä ).
Bårn´et; Gravid, med barn.
Bäckles; Olyckas, inte gå bra.
Bäg; Vrång, ogin, tjurskallig.
Bäges; Kivas, retas ( vör´nt bäges bårner ).
Bärna; Förstöra.
Bänn; Envis, tvärs emot.
Bôggda; På byn, bygden.
Bônning; Mangårdsbyggnad.
Bôrket; Ostädat, oföre.
Bös; Vårdslös, ovarsam.
Bôtten; Uppe på / vindsbotten /.

[Ordlista]

Deka; Älta, ta om ( måste´ru deka samma sak om å om igen )?
Dompe; Stampa, dundra ( dä ä nån som dompe på bron ).
Dongen; Foderrester, halm och avföring hoptrampat i får- och kalvkättar.
Dralte; Dra på, släpa med.
Drattne; Drunkna
Dreja; Öka, gå undan bra.
Dremne; Smälta ( sockre dremne där´ i kaffekoppen ).
Drûsa; Falla, rasa ( han drûsa ihop så lång han va ).
Dûka; Slå, hamra.
Dûrna; Dundra ( han dûrna förbi mä en faliga fart ).
Dûrre; Darra, vibrera ( dä dûrre ti golve då långtradara far förbi ).
Dûrsk; Dålig, dagen efter ( i da känne ja mä dûrsk ).
Dyngigen; Smutsig / Dynge ne /.
Dyngspröt; Stropp, högfärdig.
Dynje; "dynga" i betydelsen gå bra ( gå som på dynje ).
Dyrke; Bjuda i kapp / på auktion /.
Dyvle; Tvista, ifrågasätta.
Dävjigen; Rå, fuktig (lakana ha hängt ute i natt å vûrte dävjigen ).
Dâsa; Lata sig, dåsa ( ligg du bara å dâsa du )?
Dôppkopp; Kaffe med dopp.
Dôrme å; Svimma ( han ha dôrme å ).

Enbetting; Köra med en häst.
Enden; Den ende.
Ener; Stycken (någre ener)
Enkomt; Speciellt, enbart för ( Ha gjort´e enkomt för dej ).
Enpicka; Liten slägga.
Efter sä; Sent utvecklad.
Etterpusa -kes; Ettrig person.

[Ordlista]

Famfyres; Retas, småbråka.
Ferre; Vimsa, irra ( va du ferre på, ta´ne lugnt ).
Fes å; Avtog, sinade ( ja tro dä fes å ).
FimIe; Virra, yra ( ja tro han ha vûrte fimIigen ).
Fische; Gylf, byxlucka ( knäpp fische ).
FischeI; Fumlig person, drulle ( vicket jävla fischeI ).
Fjask; Dum, fjollig ( stinta va du ä fjaskigen ).
Fjås; Som Fjask.
Fjâl; Rund bakspade.
Fjâling; Fjärdedel / rymdmått /.
F´la, fe´la; Får något / någonting ( va säj du f´la )?
FIi, fIidd; Nöta, smutsa ned ( va du ha fIidd kläna ).
FIistre; Småsnöa, enstaka flingor.
FIunsa; Influensa, förkylning.
FIy; Snabb, kvick ( fIyhänt ).
FIyttja; Svinister / för stek - och bakning /.
FIâre; Smickra, ställa sig in ( n´denna ä då fali fIârigen ).
FIâsa; Bre ut ( fIasa ut sä ).
FIâsa; Brinna häftigt ( elden fIâsa å brann ).
Fnärtjes; Grimaschera, grina.
Fresse; Hankatt.
Freste; Irriterad, påfrestad ( ja bli så freste på onga ).
Freste; Påfrestning ( dä freste på ).
Frö, frödd; Förfrusen ( ja tro ja ha frödd föttrer´n ).
Frön; Spröd, skör, bräcklig ( tunnbrökaker´n ä då frön ).
Fröse; Frusta, spotta ( fröse ut snusen ).
Fûrsing; Fölunge.
Fäjen; Glad, uppspelt ( hon vart då fäjen ).
Fäkta; Låna, tigga ( få ja fäkta en kopp kaffe ).
FâIe; Fotspår ( du få gärna gå i mine fâIer om ja få kIive ur dom först ).
FâIes; Fara fram, färdas.
Fâra, fûre; Åka, åkt ( han ha fûre å ).
Fârke; Förmana, varna ( Fârke bårna å gå på svagisen ).
Fârket; Förtjust.
Fôngse, fängse; Ladugård.
FöIje mä fördda; Hänga med / dom andra /.

[Ordlista]

Gamm-jänte/pojke; Ungmö, ungkarl.
Gantes; Jäckas, retas.
Garna; Mun ( håll´gen garna ).
Gele; Rensa / fisk / ( ja ska gele re din jävel ).
Gelen; Fiskrens ( ge katta gelen ).
Geta; Baksläde till stötting.
Geta; Kvinnobröst ( smobarna sug på geta ).
Gete; Vakta, vänta ut ( ja gett gete på geta så´nt hon smit ).
Gett, gatt, gûtta; Måste, vara tvingad att ( Ja gett gå på huse å dä gatt ja i går á.
Ja ha gûtta vare vaenda da ).
GjöIe; Gråta, lipa.
GIises; Kisa / med ögonen /.
GIuttre; Tala otydligt, sluddrigt.
GIöhypprern; Hastbulla / även kubb /.
Gneka; Gnissla ( dä gneka ti gångjärna ).
Gnûre; Knarra , gnissla dovt. ( Dä gnûre ûnner sparkarme´ern ).
GnåIes; Snåla, gnida.
Grest; Glest, gistet ( båten ha vûrte grest ).
Grine; Gråta, lipa.
Grubbe; Grop, fördjupning ( en grubbe i vägen ).
Grum, grom; Kaffesump, bottensats ( n´denna koke kaffe på grummen ).
Gräv; Potatishacka ( pärgräv ).
Gräv; Tillgjord eller otrevlig kvinna.
Gûk; Konstig person, kuf.
Gûkträ; Att ha tur ( vara född ûnner gûkträ ).
Gûre; Var ( ha fått gure ti såre ).
Gûre; Sörja / på väg /.
Gûrnstigen; Kärvänlig.
Gvakse; Säja mot, opponera ( va gvakse´ru mot din karibel ).
Gyllre; Vingla, stå ostadigt.
GåIföre; Gå i alla gårdar ( nasara gå gåIföre ).
GåImella; Gå mellan gårdar / hus.
Gårsmärr; Sto, oftast av egen uppfödning.
Gåvern; Talang, gåva ( jänta, du ha då verkligen fått sömngåvern ).
GäI; Livlig, uppspelt.
GängIern; Styltor ( kan du gå på gängIern )?
Gäns; Ylletröja, gensare.
Gästes; Smörja kråset ( va vi få gästes på kalase ).
Gästning; Kalas.
Gârv; Vuxen ( pojken ha vûrte gârv ).
Gôtta; Karamell, godis.

[Ordlista]

Hampe sä; Slumpa sig, råka hända.
Hanntamma; Hantera vårdslöst, misshandla ( måste´ru hanntamma katta )?
Hi; Håla, kula ( Tattarhi ).
Hire; Hissna ( dä hire ti magan ).
Hovere sä; Gestikulera yvigt.
Huckre; Snyfta ( dä huckre där i bröste ).
Huga, hugga; Hu, usch.
Huse; Dass ( gå på huse ).
Huskes; Rysa ( ja gett huskes då ja tänk på n´ Kalle ).
HyckIern; Sitta på huk.
Hytt å mytt; Vad som helst ( henne släpp dom då in hytt å mytt ).
Håke; Otrevlig människa.
Håken; Mild ed ( fy håken ).
Hä; Ha, flytta ( hä ut, hä in, hä san´ t ).
Hägde; Spara ( vi gett hägde på pärninga ).
Häktfönster; Öppningsbart fönster på gångjärn.
Hämtar; Kruka, kanna, ämbar / ofta sådana som kallas / "bärhämtar", "mjölkhämtar" m.m.
Härke/härkIe på; Gå dåligt, "som på skruvar".
Härmelit; Synd, oturligt ( tänk va härmelit, nybyxern sprack ).
Härmen; Harm, olycka.
Hâramäckre; Enkelbeckasin ( flyger med ett karatäristiskt ljud, som kommer av vingrörelserna ).
Hârkalurn; Alla tiders, jättebra ( dä va härkalurn dä ).
Hârna; Lugg, test ( hårhärna ).
Härva; Harv, räfsa, kratta.
Härvty; Räfsskaft.
Häst; Vallack / kastrerad hingst /.
Häv; Stolt, kaxig ( va häv han va ).
Hôcke, hôcken; Vad, vilket, vem, vilka ( dä ä hôcke som = det är vad som helst,
Hôcken ä´ne = vem är det )?
Höne, hönern; Höns, hönsen ( hönern ha en a´en kär, han ä kvâr ).
Hôrjen; Frusen, ruggig.
Hôrvel; Örfil, dask.

[Ordlista]

Ickorr; Ekorre
Ickorrsnyten; Minsta möjliga.
Illhûga; Inleda, lura till att göra någonting.
Illgärs; Skadeglad, elak.
Illvûli; Illvillig.
Intvätt; Ingenting ( den intvätt gör ).
Inge; Änge, utäga.
Ise; Idas, orka ( ja ise´nt kIive opp ).

JaIme; Jama, jämra.
Janke; Vagga, trampa ( stå där å janke som om han va nödigen ).
Jegarn; Tuvtåtel.
Jene, jenern; Enbuske -ar.
Jepes; Darra på läppen, vilja gråta ( nu börje´n å jepes, snart vaI väl na grin ).
Jestanes, jesses; Jesus, hoppsan.
Ji; Ni / tilltal till äldre /.
JingIe; Hänga, dingla.
JomIe; Tugga, älta ( jomIe på en bröbit ).
Jucka; Rucka, röra på.
Jumma; Eka, smälla ( han sköt så de jumma ).
Jupp; Topp / t.ex. hög kaka /.
Jussom; Just som / jussom å liksom /.
Jåball; Odugling.
Jäckes; Utmana, raljera / vör´nt gäckes mä gamfolke ).
Jämarn, jästan; Mild ed.
JôckIe; Tugga, idissla ( jôckIe på tuggummi ).
Jöse; Skryta, förhäva sig ( du kan bara jöse å skryte du ).

[Ordlista]

Kaffedârrn; Abstinensbesvär på grund av avhållsamhet på t.ex. kaffe.
Kakern; Hembakat tunnbröd.
Kammen; Inflammation, knarr.
Kangero; Spindel.
KangIern; Klasar ( av t.ex. bär ).
Kanifles; Småbråka, kivas.
Kanke; Tupp / kycklingkanke = Kycklingtupp /.
Karibel; Odåga, ligist.
Kattgubbe; Hankatt.
Kasa; Gödselstack, skräphög ( hä skräpe på kasa ).
Kisse; Honkatt.
Kjejja, kjejjern; Kedjor, kätting -ar.
Kjöjes: Kväljas ( ja kjöjs då ja tänk på dä som ä onasklit ).
KIant; Avkap, kubb.
KIatre, kIater; Sådant som inte går bra.
KIöre, kIör; Se föreg.
KIaterbas; Fumlig eller ohändig människa.
KIommre, kIommer; Se klater.
KIommerpick; Se kIaterbas.
KIene, kIine; Smöra, bre på.
KIomsen; Frusen, stel ( när man ä kIomsen om fingra ä´ne svårt å knäppe fischeknappa ).
KIubbföre, kIabbföre; Tö, våt snö.
KIunse; En form av lottdragning.
KIusigen; Feg, harig.
KIå; Klia, krafsa ( kIå´se i huvve ).
KIåen; Mild ed ( fy kIåen ).
Knal; Ogin, ovillig ( va du ä knal ).
Knekte; Tigga.
KnuI; Knöl, upphöjning, knyte.
Knûsa; Trycka ned, knyckla hop ( ta å knûsa ihop´en ).
KnâIe; Kink, ögla ( dä ha vurte en knâIe på trån ).
Koben; Kofot, bräckjärn.
Koföe: Hö för en ko.
Koligen; Originell, annorlunda.
Krabbe; Krafsa, skrapa.
Krall; Kröp, krälade ( kusern krall ).
Krypern; Mandelpotatis.
Kråsa; Småkakor ( dopp tå kråssa ).
Kräk, kräka; Kor, kreatur.
Krôckel, krôckligen; Ofärdig, handikappad.
Krôste; Krysta, stöna ( Sett på huse å krôste ).
Krôst; Liten, oansenlig ( tungt arbete ä ingenting för smokrôsta ).
Kûke; Ropa ( på ), hojta ( va stå´ru å kûke efter ).
Kûllre; Rulla runt, kantra.
Kûre; Jämra sig, kvida.
Kûrke; Inte orka, gå bet ( nu ska vi få ny´en å kûrke ).
Kusa, kusern; Kryp, insekt.
Kûta; Tälja, karva ( kûta på en träbit ).
Kvadd, kvadda; Barn, småungar ( kvadda ska gå å lägge sä tidigt ).
KvaI; Linning ( skjortkvala ).
Kvamne; Kvävas, storkna.
Kvamne bort´i; Nära att kvävas.
Kvese; Kvissla, finne ( ha´ru fått en kvese på näsan? ).
KvällsbIäkta; Fladdermus.
Kykse; hosta, harkla.
Kås; Dumhuvud ( Halvkås = inte fullt så dum ).
KäckIe, käckIern; Karva i hårt trä, spånor av sådant karvande.
Kâr, kârra; Karl, karlar ( Palms kârra ).
Kârigen; Högfärdig, stursk.
Kâra; Raka, skrapa ( kâra ut dynga ).
Kärre; Åka / i onödan / ( Tänk att n´den gör inge anne än kärre ).
Kârslern; Körtlar / i kött /.
Kôks, kôkse; Glo, titta ( Gå på kôksen = gammal sedvänja att gå och titta på brudpar ).

[Ordlista]

La; Avbalkning i djurstallar
La´mä, la´vä; I lag med, tillsammans med.
Lakaskallen; Slag i huvudet ( få på lakaskallen ).
Lagårsvinn: Höskulle, loft.
Langkute; Springa långt.
Lannkallen; Strandremsa ( Tjabbe lannkallen = gå längs strand ).
Le; Del av hässja ( 2 hässjegubbar + 5 hässjetroer ).
Le; Öppning i stängsel.
Less; Uttråkad, trött på ( Gûrless = Hemskt uttråkad ).
Licks; Ändå, lika gärna ( ja ska licks gå ).
Licke vis; Lika klok ( fast han ha förklara ä ja licke vis ).
Liligen; Retsam, spydig.
Lillvette; Oförstånd ( dânne ä no tänkt mä lillvette dä ).
Ljusar; Watt / kvarleva sedan glasen på fotogenlyktor /.
Lommen; Stel, öm, rådbråkad
Lommer, lomrigen; Fumlig person ( du ä då ett lommer ).
Lomse, lomsigen; Tjock och oformlig kvinna ).
Lure; Rulla, linda ( lure på isoleringsbanne ).
Lute; Lägga, luta.
Lute ikull sä; Lägga sig att vila en stund.
Lycka; Hage, öppning i skogen.
Lysen; Elljus ( tänn lysen ).
Läke, läckt; Läcka ( take läk ).
Läk, läkt; Läka ( ha såre läkt )?
Löge, lôgd; Ljuga, tala osanning ( va du lög ).
Löslive; Glad, livad, uppsluppen.
Löta; Allmänning ( ha korna på löta ).
Löta; Ute på vift ( nä hon ä inte hemme, hon ä på löta ).

[Ordlista]

Maka´re; Flytta på dig.
MaIa; Sterilt område ( där på maIa väx´e bara jenern å rise ).
Mebåre; Gödselränna i stall.
MesafjäIing; Person som är lite bakom eller långsam.
Minner för sâ; Bakom, obegåvad.
Mist; Rök, dimma ( dä stog som en mist borti skorsten ).
Mege; Kissa, kiss ( Kattmege = Kattpiss ).
MjuIa, muIa; Gnugga in någons ansikte med snö.
Munnes; Kyssas, pussas.
Mû; Boss, smulor ( ta mû a, sa käringa te han som hadde doppe rent på bröskåla ).
Mûka; Utgödsla, mocka / lagård /.
Mûka; Köra ut gödseln på åkern.
Mûran; Sågspån, träfnas.
Mûsan; Mossa, lav.
Mûsk´e; Murket virke.
Myrsnipe; Morkulla.
Mårnomt, mârnomt, mûrnomt; Bra utmärkt ( dä ä mârnomt å få nan hjälp ).
Mâgahov; Måtta, måttfullhet ( han ha då inge mâgahov där´i pärfate ).
Mägde; Pack ( vicke jävla mägde som ha samIes henne ).
Männisch; Kvinna ( dä komma en kâr å en männisch ).
Mâttnen; Marknad.
Mârka; Utmarker ( korna gå på mârka ).
Môkse; Maka på sig, skruva på sig ( sett där´på bron å môkse ).
Möken, mötjen; Skräp, strunt ( dä ä bara mötjen ).
Mörna; Morgonen ( stig´e opp på mörna ).
Môrt; Mörkt ( môrt ute ikväll, sa han som pisse i farstukammarn ).

[Ordlista]

N; Maskulin ( n´Bengt, sa´n )
Na; Någonting, något ( inte na ).
NagIa; Fingrarna ( få´du ingenting bort´i nagIa )?
NagIigen; Klåfingrig.
Nars; Någonstans ( va´nars=vart någonstans ).
Nateligen; Liten, obetydlig.
Nippret; Tillgjord ( va n´ denna ä nipprigen ).
NjovIe; Älta, krama ur ( njovIe lera tå pären ).
Njävatag; Handfull.
Noge, nogd; Nå, räcka ( nog du opp på hylla )?
Nûske; Ruska, skaka.
Nåk; Sjuk, dålig ( du se nåk ut ).
Nåk; Illasmakande ( surströmmingen ä nåk )?
Nåppre; Plocka, pilla.
Näms, nämmes; Nännas ( ja näms´nt köpe en varmkorv ).
Nörest; Längst norrut.
Nöse; Nysit.

[Ordlista]

Odä´en; Otäck, otrevlig ( n´den kârn ä då odä´en ).
Oföre; Ostädat, skräpigt.
Ohamseligen, ogavligen; Stor, otymplig.
Ohår; Odåga, buspojke.
Ommafallt; Besvärligt, ovilligt ( dä ä så ommafallt å ta´se na för ).
Omman´i; Uppi, i vägen ( flytt dä, du ä ommani ).
Ommapå; Ovanpå, över.
Ommre; Övre, ovanför ( gå dä ommre mä kräka ).
Onasklit, onaskligen; Äckligt, snuskig.
Opp´i bôck; Tokig, omöjlig / äv. opp´i as /.
Oppstoffere; Uppklädd, snofsig.
Oppstopvattne; Vatten ovanpå is, stöp
Oppstôfft; Däst, övermätt ( man bli så oppstôfft tå palten ).
Osialen; Saftextrakt av märket Ocial.
Oteje; Inte tagit ( du ha oteje tå sockerkaka ).
Otrôjen; Mörkrädd, otrygg ( dä ä så otrôjet å gå genom skogen ).
Otrôjsamt; Otryggt.
OvåIigen, ovåIit; Ovarsamt, vårdslöst, hårdhänt.

[Ordlista]

Packetållar; Pakethållare på t.ex. cykel.
PeckeI; Ynklig, klen ( Kalle ä då peckIigen ).
PeveI, pevIigen; Som ovan.
Pikigen; Vass, spetsig.
Pirigen; Små, outvecklade / om t.ex. blommor /.
PjåI, pjåIe, pjåIigen; Pjåsk, klagan / i onödan /.
PIogköre; Plöja / t.ex. potatisland eller annan ettårig kultur /.
PIute; Pruta / på pris /.
PIute, pIuten; Puta med mun, vara trumpen.
PomIe, pomIern; Glaskula i julgranen ( ha ji na pomIer på eran gran )?
Putter; Sur, trumpen ( du ä då en riktig putterstupp du ).
Pûa; Småplocka, lättare arbete / för män /.
Pûsa; Påse.
Pûsa; Liten kalv ( kalvpûsa ).
Pûsakint; Äppelkindad.
Pysche; Brådmogen ung dam.
Päranna; Tid för potatisupptagning.
PärfIusern; Den första, späda potatisblasten.
Pärrit; Anordning att göra potatisfåror med.
Pärstampa; Potatismos -pure.
Pârk; Pöl, puss ( vattepârk ).
Pârninga; Pengar, förmögenhet ( n´den ha pârninga han ).
Pârningstinn; Rik, förmögen.
Pârningö´; Ruin, slösa med pengar.
Pôfse; Småstöka, rätta till / för kvinnor /.
Pônje; Dra ihop strumstoppar.

[Ordlista]

Rabbe; Bromsa ( dä gå för fort, du gett tvungen rabbe ).
Rabbe; Krafsa, riva ( rabb dä bak ).
Rall, ralle; Skvaller ( rallkäring ).
Rall, ralle; Ranta, springa i byn ( rallkatte ).
Ramåte; Åbäke, något stort.
RannjäI; Randiga fält i t.ex. trasmattor.
Rat, rate; Skräp ( rathög ).
RavIe opp; Lasta ovarsamt, stapla ostadigt.
Re; Reda / åker eller trädgårdsland /.
Regndrypa; Spillkråka.
Rejära; Härja, bråka, stimma ( onga kan då rejära ).
Reka; Röra på, rucka ( ja ha en tann som reka ).
Renlåtigen; Rensam ( äntligen ha ja fått katta renlåtigen ).
Reste; Plöja / lägdor /.
Rimpe; Remsa ( tygrimpe ).
Ris; Blast ( pärrise ).
Riske; Leka, rasa.
Rit; Rits, streck.
Rite opp; Räta upp, luta ( rite opp stegan ätte vägga ).
Rompa; Ända, svans, slut.
Rompdrag; Anordning som inte existerar, som man lurar oerfarna att hämta t.ex.
Rompstycke; Rem från sele under svansroten på hästen.
Rorn; Råegg, slipgrader ( gett bryne lien så ja få bort rorn ).
Rose ut; Uppförstora, överdrivet rosa.
Rubbe; Skrapa ( brorubbe = fotskrapa ).
RuI; Hög, valk.
Rûnsk; Brunstig / om suggor /.
Rus; Hafs, oordning ( lasse på rus, ruskörning ).
Ruse; Hög ( koruse ).
Rûte; Råma ( korna rûte ).
Rûtte; Ruttet ( ha fått rûtte te bräfodringen ).
Råk; Lukt, odör.
Råk; Fiskrens ( ge katta råken ).
Rånan; Fukt ( dä ä rånan ti backen ).
Räbbe; Satkärring.
Rämje; Skrika, gapa.
Ränn; Härsken ( mjölka ä ränn ).
Räppe; Rycka / åt sig / ( man ska´ru räppe grejern ur händrern på mä )?
Rättje, räcke; Springa, kuta.
Rördrommen; Sjöfågel ( lom?).

[Ordlista]

Salen; Finrum
SeckeI, seckIe; drägel, dräggla.
Seka; Tjata ( va du seka ).
Sekasamt; Långtråkigt, tradigt.
Sekames; Tjatmåns.
Senadrag; Kramp.
Senke; Fördröja, sinka
Senksamt; Sen, fördröjd.
Sjangsäre; Förfalla ( va hon ha sjangsäre som va så snygg ).
Sjeka; Fattas, glappa ( nu sjeka ne bara lite grann )
Sjekamån; Tolerans.
Sjose; Blåsa, vina ( dä sjose där´i ventilen ).
Skackerhänt; Darrhänt.
Skackre; Skaka, vibrera.
Skamkusa; Fula ord ( prata skamkusa ).
Skavle; Rata, lämna ( skavIe´ru bullkanta )?
Skinnjigg; Åka kana på baken.
Skjeva; Kasta, vinda ( framhjule skjeva på cykeln ).
Skjussen; Brunst ( nu ä kon i skjussen, vi få gå te oxen ).
SkjäIjes; Grimasera, grina illa ( När man ät fisklevertran gett man skjäIjes, så nåkt ä´ne ).
Skjöve; Skrapa / ur / ( dä ä min tur å skjöve fate )!
Skôft, skoft; Övertid.
Skoge; Snoka.
Skoks; Skakade ( han frös så han skoks ).
Sko tå; Ta av skorna.
Skrabb; Växtlighet i diken och runt stenar ( i slute av slåttanna slog man skrabben ).
Skre´en; Gisten, otät, gles.
Skre´en; Dålig, gammal och slut ( n´Johan se skre´en ut ).
Skruck; Hötorg / äv, dålig bil /.
Skryp; Odryg ( no va saften söt å go, men den va så skryp ).
Skrä; Avfall ( skräpyssen ska tömmes på kasa ).
Skrä; Skräda, rensa bär.
Skrômt, skrômta, skrômte; Spöken, spöka ( tro´ru på skrômta )?
Skrövligen; Skrynklig, rynkig ( n´den ä skrövligen oppi öga ).
Skvittre; Skvätta, stänka.
SkväIe; Gapa, skrika (Va skväIe´ru efter din gaphals ).
Skuve; Nöta, skada ( akta´re s så´nt du skuve målninga ).
Skûnse; Skaka, hoppa ( vägen ä så dåligen så man sitt bara å skûnse där´i säte ).
Skûv; Skov, infall ( tokskûv ).
Skûvigen; Oberäknelig.
Skvatt till; Ryggade, blev rädd.
Skvätten; Lättskrämd.
Skäckeltännt; En som har underbett.
Skäfte; Förlänga ( du gett nog skäfte ätte litegrann ).
SkängIe; Vingla / med bena /.
Skârpsnör´n; Tjock snor.
SköIanna; Skördetid för säd.
Slabbra, slabbre; Mun, låta munnen gå.
Slack´e; Kar för skållning vid grisslakt.
Slafat; Oordentlig kvinna.
Slafse; Smacka, slänga i sig ( va´ru slafse i´re maten ).
Slagör; Ligist, buspojke.
Slamse, slamsigen; Flamsa, uppföra sig illa ( bårna dine ä då slamsigen ).
Slang; Vinglade, slängde.
Sleka; Glappa ( tappen sleka där i håle ).
Slimmrigen; Inställsam.
Slire; Slida / kniv /.
Slire; Liten gädda.
Slo; Lösaktig ( slokatte ).
Slåttanna; Slåtter.
Släke; Slicka i sig, få åt sig ( ha´ru vare i byn å släkt i´re na gott nu igen )?
Släkhus; Tomhund, en som kan få åt sig något.
Slämpa; Slå / i dörrar / ( låt bli å slämpa i dörrar´n ).
Slängder; Skicklig ( vara slängder i käften ).
Slâsakil, slâsahôk; Oordentlig man ( du ä då en riktigen slâsakil ).
Slätkopp; Kaffe utan bröd till ( du kanske vill ha en slätkopp ).
Slôm; Stukad, nerslagen.
Slôm; Opålitlig.
Slöre; Tygtrasa ( skjortslöre ).
Smaka, smâka; Druckit sprit ( ja tro du ha smâka ).
Smacke; Mana på häst.
Smaskens; Alla tiders gott.
Smûla; Smälla, dundra.
Smûla hop; Falla samman ( ofta m. dunder och brak ).
Smustert; Välsmakande, gott
Smylen; Rätt åt ( dä va smylen åt n´den jäveln dä ).
Snean; Onykter ( ä´ru i snean ).
Snipigen; Vass, skarp, otrevlig.
Snuppa; Klippa ( snuppa tå håre ).
Snû, snûtt; Kort ( hôcken ha klifft dä, å klifft dä så snû )?
Snûtterbära, snûttrern; Hjortron.
Snyta; Ansikte.
Snyte; Ouppfostrad flicka.
Snyte; Stjäla, snatta ( ja ska ta å snyte ett bIomskott ).
Snå, snådd; Iskall blåst ( idag kan´ne snå kallt ).
Snåbåtsern; Överdragsskor av gummi / am. snow boots /.
Snårdda; Snålhet ( i rene snårdda ).
Snäll; Snabb ( snällpissebyxern ) / fr. tyska /.
Snâle: Se snyte.
Snätta, snärtta; Kila iväg ( kan du snätta iväg å titte efter )?
Snöge, snögd; Snöa ( dra in i öge va dä snöge ).
Snörkelling; Snorunge, småpojke.
Snörkellinggotta; Hårda karameller.
Sommel; Fummel.
Sparka, sparkar; Sparkstötting / Långsparkar = flera st, i ett tåg /.
Spite; Spärra ( va´ru spite opp öga ).
Spiten; Övermod, över förmåga ( i rena spiten ).
SpjeIke, spjåIke; Spänta, spjälka.
SpjåIk, spjäIk; Smal brödspade.
Sprange; Springa, löpa.
Sprattelkuse; Skalbagge.
Spreka; Sprätta / med benen /.
Sprûnje; Springa, glipa.
Sprûntel; Däcksman på bogserbåtarna.
Spröte; Sprätta, krafsa ( hönern spröte te backen ätte nan mask ).
Sta; Istadig, stillastående.
Stabbe; Stolpe, stör.
Stabbigen; Kort och tjock.
Stalla; Sjuklig urinavgång hos häst ( ung. prostatabesvär ).
Stamm; Stammande, stammare ( Han vart så rädd så han vart stamm ).
Sticke; Märka ut vinterväg.
Stickebuske; Vägruska.
Stig ått´e; Flytta på dig, stig åt sidan.
Stille, stelle; Ge kreaturen mat.
Stinges; Stångas ( korna stinges ).
Stinn; Däst, övermätt.
Stinta; Tilltal till kvinna ( men stinta va säj du )?
StoIpkärr; Tippningsbar mindre hästkärra men två hjul.
StåIpte; Stjälpte, tippade.
Stomm; Hög bunke / stommel /.
Storsint; Arg, ilsken.
Strak; Rak, stel / i ryggen /.
Strakbent; Rakbent.
Strete; Spruta, skvätta.
Streten; Elektrisk ström ( ä´ne streten ti trån )?
Strongne; Storkna, få i halsen ( ta´nt i så ru strongne ).
Ströje, ströjd; Jaga, mana på.
Stula vänne; Slå kullerbytta.
Stupe, stupt; Snubbla, snava ( ja höll på å stupe ikull ).
Stûppligen; Ofärdig, gå illa.
Stûta; Stamma, staka sig.
Stycke; Åker, teg, jordbit.
Stå; Stillastående ( dä ha gått i stå ).
Stånka; Mjölkkruka / större /.
Stämma; Hästsjukdom / jfr. stalla /.
Stämme; Stilla / blod /.
Stärbe å; Dö, avlida.
Stârne; Stanna, stoppa ( klocka ha stârne ).
Stârt; Starkt / t.ex. brännvin /.
Stö; Lägga under, stöda ( palten ä na å stö på, dä ).
Stöla; Sidostolpar på sparkstötting.
Stöp; Se Oppstopvattne.
Stöpe; Göra deg.
Stötting, stûting; Kälke, släde ( timmerstötting )
Stöven; "Hästmjäll".
Surlingona; Stora lingon inlagda i vatten. Populär som efterrätt.
Sûbben; Alla tiders, bra, toppen ( dä va sûbben dä ).
Sûdd; Oordentlig man ( dyngsûdd ).
Sûka; Slå, dänga ( sûka till´en ).
Sûpen; Berusad, full.
Sûta; Slabba, torka, blaska ( ta å sûta tå borde innan du sätt dä ).
Sûvle; Sovel, gobitar ( du ät bara sûvle du din godagapilt ).
Svejen; Seg / t.ex. tätmjölk /.
Svia; Mygg, knott.
Svy, svya/svia; Svedja, uppbruten skogsmark för t.ex.bete.
Svång; Hungrig, sug i magen.
Syte; Ha barn i knäet.
Syte; Passa barn ( vill du syte barna mens ja gå på boa )?
Syten; Gravid ( ja ha hört att a´Agda ä på syten ).
Såt; Satt ( han såt därpå stoln ).
Sätte mä/vä; Föda upp, bygga på ( n´den kalven ska vi sätte mä ).
Söfs; Oordentlig, lite smutsaktig kvinna.
Sörpa; Röra, blandning ( hönssörpa, grissörpa ).
Sötkopp; Kaffe med socker i.
Sötningsmedel; Ersättning för sockret under t.ex. andra världskriget.
Söt -; använd som förled om godsaker som Sötmjölka, sötpärern, sötosten.

[Ordlista]

Tanntjälen; Tandvärk, il i tand ( ja få tanntjälen tå kallvattne ).
Tegas; Föraning ( dä tegas främmande ).
Terpetickel; Klockpendel.
Tillre; Rulla, droppa ( tårern tillre neför kinnbene ).
Tjabbe; Gå, lunka, trampa < i > ( måste´ru tjabbe ti lera ).
Tjenlit; Rätt åt ( tjenlit åtte ).
Tjicke; Utväxt, fettknöl ( hon ha fått en tjicke på halsen ).
Tjicke; Spene, bröstvårta ( hon ha fine tjicker n´den jänta ).
Tjicke tå; Mjölka ( tjicketåra ).
Tjickre; Klump i t.ex. gröt ( snortjickrern ).
Tjipe; Vissla.
Tjuvkalle; Gå bakom ryggen med t.ex. skvaller.
Tjå; Tåla < dig >, vänta ( män ta å tjå dä ).
Tjâsa; Sjunka samman ( nu ha gamladan tjasa hop ).
Tjâva; Trampa, gå < i t.ex.snö >.
Tjûrdda; Tjurighet, envishet ( i rena tjûrdda ).
Tjytta; Springa, kila.
Tom; Hungrig ( tomhunn ).
TomIe, tomme; Tumla ( hästen tomIe ).
Tostre; Spraka, gnistra ( hon va så storsint så´ne tostre tå na )
Troe; Hässjestång ( att lägga höet på ) i höhässja.
Trûa; Trampa ( trûa runt, runt ).
Tryge; Snösko / att trampa samman snö med i st. för skotta /.
Trâtte; Träta på, tjata.
Trå; Sällskapssjuk ( våran ko ä så folktrå ).
Trö; Arbeta samman ( trö ihop smöre ).
Trö; Våga, tordas ( trö´ru gå hem ensammen )?
Tulla; Vagga ( tullme´e = vaggmede ).
Tvära ( schvära ); Grötvisp av en talltopp.
Tyckmycken; Lättstött.
Tå; Av ( ha´ru fölle tå )?
Tå; Inhägnad kostig.
Tåhädd; Avtagen, avklädd.
Tåtte; Ta på / lätt /, klämma ( måste´ru jämt tåtte på tjickern mine ).
Täv; Instängd lukt ( de lukte bara täven tå´n ).
Tâvan; Fetgräs.
Tôcke, tockran; Sådant ( ä´re na å ha tôckran rat )?
Tö; Torde, tycks, måste ( du tö väl unnres )?
Töres; Vara tråkig och torr ( sett där å töres på kalasa ).
TövIe; Hantera, hålla på med ( måste´ru tövIe mä kattunga )?

[Ordlista]

UIe, urde; Ylade, skrek, grät ( stå´ru där å ule nu igen )?
Umme; Sjunga ordlöst, nynna.
Ut´för; I vägen ( flytt på´re, du ä ut´för ).
Utehalla -hålle; Väl < mycket > ( du ha hädd i utehålle mycke ).
Utlevanes; Gammal, förbrukad.
Utskjesmern; Den del av hässjetroan som sticker utanför hässjegubben.

VaI; Blir ( de vaI väl bätter ).
VaIe; Blir ( åt vecka vaIe bätter ).
Vamma; Mage, vom ( hon ä så fet så hon ha vamma ).
Va´fla; Vad för något, vadå.
Va´nars; Vart, var då ( va´nars tog´en vägen )?
Var a´en; Varannan.
Vaske; Blanda < spelkort >
VevIe; Irra, vimsa ( vevIe runt på stan ).
Vi; Vidja, spö ( hämt en vi så ska´ru få ett kok stryk ).
Viller, veller; Bättre, duktigare ( ä´ru na veller du´ra ).
Veseligen; Ynklig, eländig.
Vicke; Vittja < t.ex. mjärde >.
Vinn´bra; Vinbär.
Vinn i vär; hur som helst, utan ordning ( gosse, du prata vinn i vär, du ).
Vinstre; Konstra, sno.
Vûrte; Blivit ( ha´ru vûrte tokigen ).
Våranna; Vårbruk.
Väga; Ploga < med hästar och med träplog >.
VäIa; Världen ( Bort i väIa ).
Vängrer´n; Vagnarna ( folkvängrer´n ).
Väre; Lukta, nosa.
Vä´re; Vind ( västavä´re ).
Värslukar; Häst som lider av någon sjukdom ?
Värsnurre; Propeller.
Vör´nt; Låt bli, var inte ( vör´nt vara dum mä n´John ).

[Ordlista]

Yga; Öga ( Tvätte ur yga ).
Yschigen; Vild, yr.

ÅbIeka; Hålla masken, låtsas som ingenting ( han åbIeka sig inte )
Å´döen; Avsvimmad ( han låg som å´döen ).
Åfft; Utav, brutet ( dä ha gått åfft ).
Å´gåIe; I väg, bort ( hä´re å´gåIe din slagör ).
Ånger; Ångra sig ( ja ha vûrte ånger ).
Åslapp; Rester, det som blivit över.
Åtabak; Baklänges, bakvägen ( han for åtabak nergjörning baktrappa ).
Återst; Närmast, hiterst ( jfr. Återsttjärna = tjärnen som ligger närmast )
Åt´mä; Bredvid, intill ( ja låg åt´mä Anders i natt ).
Å´te; Mygg, småflugor.
Åtte; Undan, ( stig åtte din dumma ko ).
Å´änne; Tomt, slut ( tänk att han doppe bröfate å´änne ).
Å´äte; Äckel, svin

[Ordlista]

Âlen; Urin < från stallar > ( koâlen, âlbrunn )
Âle å; Yngla av < sig >
Änskönt; Trots < att >
ÄvIes; Anstränga sig, ävlas.
Ârge opp; Hetsa, reta ( låt bli å ârge opp tuppen ).
Ârmade; Förstärkning av hårt tilltal ( ditt ârmade as ).

Ödeligen; Dålig, usel ( så ödelit som Bjärtrås fotbollslage finns´ ent ).
Öga; Ansikte ( tvätt borti öga ).
Öge; Hjärtebarn, favorit ( n´den bIomma ä öge mitt ).
Ömme; Känsligt ställe ( ta´re på dä ömme ).
Ônger; Yngre, ( då ja va ônger ).
Ôrdra, ôrderbuske; Al, albuske.
Örstyngen; Öroninflammation.
Örsnâle; Trollslända.

[Hemspråke] [Ordlista]

BERÄTTELSER

[Bôrden][Höla´ern] [Cykla] [Klä´a] [Grisen] [Rålös] [Gamm-skola]

    Bôrden
    
    Som en bûrning på lägda
    bort´på Strinn-inge
    log Bôrden
    
    Där hadde man bazara
    å hipper´n
    å en å annan kabbaré
    
    "Kâr du fes bra"
    sa foIke
    Då n´ Tjippo läste
    Fisen av Fröding
    
    På högersi´a innanför döra
    stog n´storen kamin
    å tvärsöver
    på andre sia
    låg na tombolastånn
    
    Scen låg mittemot
    å på baksia låg lårsen
    mä na reckIige stoIer
    å na rangIige bord
    
    Själve Bôrden va åttkantigen
    mä månge fönster
    å svarte tjärpapp-tak
    
    På sia om låg ett litte kokhus
    mä en vebo
    å två dass
    
    Bakaför kokhuse slogs kârra
    mä knytnävara
    å snusdoser´n
    
    "Tjuvslå´ru din jävel"
    skrek dom
    "då komma´nt du å bli 
    na gammal"
    
    En del hadde na stârt mä sâ
    å vart på snean
    "Ä´ru sûpen"
    frågde foIke
    då en kâr drûsa unner bron
    "Näe" sa´n
    "Ja ha barra smâka lite"
    
    Orkestra va tå alle sorter
    En del va bra
    en del riktit dåIigen
    
    N´ Karl-Gusta Gyllnber
    va´nt så nåk
    Karl-Gusta på dragspel
    å n´ Åke Bylund på gitarr
    
    En orkester vart så pIäga
    så´rom kunne´nt spela
    Då vart folke förbannat
    å ville ha pârninga tebaks
    
    Dom hette Totte Edlunds
    å Zorina
    Gösta Burmans å Sten Landers
     
    å Wienerkvintetten
    Orkestra
    
    
    En sommar komme na zigenara
    å bodde där´på gårspIan
    Dom spådde
    å förtände
    å ville inte fIytte
    då basara skulle börje
    
    Dom fick polis-Lundgren
    hä å´va
    
    
    Nu ä Bôrden borte
    Å dä ä lika bra
    
    
    Bôrden hadde allri överlevt
    olåten dom spela ida 
    Då´rom mest gallskrik
    å sla sant gitarra
    
    
    Å allri stog jänte´n 
    på Bôrden
    å skrek
    å kaste opp byxer´n
    på scen
    åt n´Lennart Melin

[Ordlista] [Berättelser]

 
       
    Höla´ern
  
    Överallt stog´e höla´ern
     

    Grå  va´rom fIäster´n
    å väggar´n va grest
    På taka låg´e spårn
    som de växte mûsan på
     
    Genom vägg-sprûnjern
    skinde soIa in
    å gjorde fine ränder
    ti damme
     
    Opp´ätte vägga hadde´rom
    rite opp na gam-härver
    å nan slepe
    å ti gammhö på goIve
    hadde råtter´n pisse
     
    Unner röste hängde ibIann
    ett bIock ti en äspe
    Dä hadde man för å dra in hö
     

    Där´i luckporta va trä
    bIankt å sletet
    tå alle hötapper
    som hadde drages in å ut
     
    Då slåttanna hadde vare
    kunne man ha mycke roIit
    ti höla´ern
     
    Onga lekte kurragömma 
    å grävde grottern
    å hoffte i hö
     
    Storpojka tog mä sä jäntern
    dit´i la´ern
    för å tjohala litte
     
    Då kunne jänter´n
    ha hömû på ryggen
    då´rom gick hem
     

    Ibland gick olyckIit
    å jänter´n vart på syten
     
    Dä ä månge onger som ha vûrte
    gjort i nan höla´e
     
    Då luffa´ra drog ikring
    sovde dom ti la´ern
    la´va råttern
     
    Dom hadde ingen annan stans
    å ta vägen
     
    Nu ha mest alle la´er tjâsa hop
    eller reves ne
     

    Onga ha ingenstans å leka
    å luffara ha fûre å
     
    Å inte vaI na onger
    gjord där´i la´ern heller
    Skulltorka dûrna så hemst
    så dä´ä inge nöje
    mä´nä

[Ordlista] [Berättelser]

    Cykla
        
        
    Cykla förr i ti´n va´nt som nu
    Tongt gick dom
    å na växler hadde´rom inte
        
    Slanga gick sönder va´ett
    å man fick lappe mä nan bit
    tå nan gamslang å sollusjon
        
    En del cykler släffte
    då man trampte ovåIit
    Hadde man tur slog man knäna
    ti ramen
    Hadde man otur
    tjaske man bjälla ti stånga
    så man skjâljdes
    å ville kräkes
        
    Töckran elände slapp jäntern
        
    Lysa lyste allri då´ne va môrt
    å kattöga va mest trasigen
        
    På packetållaren va´ne två fjärer
    som man använde te å klämme
    fast paketa
    då man hadde hannle åt mamma
    Men dom vant na bra
    då man hadde köfft limpa 
    å ägga
        
    Då ekrern gick åv
    lure man dom runt ekrern
    som va hel
    Te slut skjeva hjule
    så´ne tjep ti framgaffeln
    Då gatt man fara te Paulsson
    å ekre om
        
    Na kedjeskydda hadde man inte
    Men så fastne byxbena
    där´i kedjekransen á
    så man for oppne däri dika
        
    Då kjejja hoffte tå
    gick´int e å bromsa
    Då va´ne bara å lägge å
    å hoppas att´nt dä va na foIk
    i vägen
        
    Cykle hadde man å tacke för
    mycke
    Ärra på knäna
    å brûten nyckelbena
    Å alle sväroI man lärde sä
    då´ne kIatre

[Ordlista] [Berättelser]

    Klä´a

 
    På min ti´
   fanns´e  inge hällehansen
   å inge skoterkänger
   mä kardborrbanna ti
    
   Å inge urtvätte bIagarnsjinsa
   mä lappa å håIa ti
    
   Vi va riktit kIädd vi
    
    
    
   Smojäntern hadde kIänningern
   å förkIäa
   å hemstickestromper´n
   å livstycka mä karuschabanna i
    
   Ti håre hadde´rom hårbanna
   mä rosetta på
    
    
   Smopojka hadde kortbyxer´n
   som´ent dä va na fische ti
   man gatt pilla genom bene
   ne på skosnytern
    
   Sen fick vi goIfbyxer´n
   å goIfstrumper´n
   å skorna mä rågummisuler´n
    
   Ti byxern kunne man hä äpplern
   som vi hadde palla
   där´va Westmans gammjäntern
    
   BIå´e gymnastikskor hadde vi a
   Mä gummisnytern
   som gick åv fram på hösten
   tå fotbolls-sparkninga
   
   Man fick fali fin´en fotsvett
   tå´rânn skorna
    
    
   På vintra hadde vi slalombyxer´n
   å pjäxern
   Åsse slamkrypara
    
   Va´ne kallt
   hadde vi vâmmarsbyxer´n
   som man gatt torke
   på spisstånga
    
   Snåbåtser´n hadde gârvkârra
   å krimmeImössa
   å brodden
    
   Om dä va hârt

[Ordlista] [Berättelser]

   Grisen
   
   Smogrisa
   köffte vi tå Gris-Erk´son
   i Lugnvik
    
   Sen födde vi opp´en
   på skumme-mjöIka å grissörpa
   som mamma kokte ti värmar´n
   På sommar´n  fick´n  tâvan
   Dä tyckt´en om
    
   Te juI va´n stor å tjock
   å då komme  n´Löfgren 
   eller  n´Nyhlén
   vä slaktar-grejer´n
    
   Då skulle varmvattne kokes
   å en emaljerepyss skulle finnes
   för bIon
    
   Där´i  la tog man bort na brä´er
   å sen snôrdde man ett snöre
   runt gristryne
    
   Då låtte grisen
   som Tore Skogman
   Fast högre
    
   Då slaktmasken hadde smûlle
   vart´e  tyst
    
   Sen skulle´n  stickes
   å blon hä´s  te emaljerepyssen
   å vispes
    
   Dä va smopojkgöra
    
   På mä hetvattne å skålle
   så´nt  borsten skulle
   bli kvar på svår´n
    
   Slaktstegan rittes opp ätte vägga
   å inäIver´n  togs bort´i
   å slängdes på kasa
   åt kråkern
    
   Inna styckninga brynde  n´Vilgot
   kniven
   å sen vart´e rebens-spjälla
   å grisföttrer´n
   Sidfläske å skinka
   Åsse flyttja
   som man baka tå
    
   På den ti´n  va grisa väIväxt
   å inte som stöva´ra
   dom fö opp ida
    
   Å då man fick blopalten
   å fIäske
   Då längtes man  inte ätte
   nan pizze
    
   Pannkaker´n  mä korven på
   Fy faen

[Ordlista] [Berättelser]

   Rålös
   
   
   Ja ha ingenting å göra
   Säj bårna nuförtin
   
   Fast dom ha allting
   leksak´rern å dyrgräjern
   
   Inte hadde vi na tôckran
   å inte hadde vi ti´n
   å vara rålös
   
   Vi hadde veboa
   å spjåIke-kniven
   
   Hugge ve´n va´nt na vi längtes 
   ätte
   men täIje pilbågara
   å spike hop gängler´n
   Dä gjorde vi gärna
   
   Skärdde man´sä ti fingra
   la man på grobIana
   å skuvde man knäna
   fanns´e Jukonsalva
   
   På vintrar´n åkte vi skider
   å spârkar
   Å va´ne bIankisen åkte vi
   skritskor på fjär´n
   
   Skritskorna snörrde vi fast
   på pjäxern
   å storpojka drog åt remmer´n
   så föttrern domne å
   
   På sommara spârkte vi boll 
   på nan gamlägde
   la´vä korusern
   
   Åsså kIättra vi iträna
   å tog skatonga
   
   50 öre fick man för bena
   
   Jäntern hoffte rep
   å kaste bolla opp ätte vägga
   å viske ti öra
   
   Frågde man va´rom viske
   sa rom
   "en lus baka öre
   mer få´nt du höre"
   
   Sur lekte vi
   å kurragömma baka dassa
   åsså stuIa vi vänne
   neför slänta
   te´ ss vi kräktes
   
   Men rålös
   Allri

[Ordlista] [Berättelser]

   Gamm-skola
   
  / Den gamla skolan som en gång fanns intill Bjärtrå kyrka.
   i Ångermanland. Numera är den riven /.
   
   I gamm-skoIa som låg bre´ve kôrka
   lukte´ne damme
   å fernissa
   
   GoIva gnûra
   å skolbänka gneka
   å där´i trapper´n
   va´ne store kvistknuIer
   som man stöp ti
   
   Framför bro´arn
   låg´e store brorubber
   tå järne
   Å där´i kapprumma hängde´ne
   na pIåtlåer vâ vattne ti
   om vi vart törstigen
   
   På vintra då´ne va kallt
   elda man ti store plåtkaminer
   
   Nere där´i mittbônninga
   höll doktor Atterström till
   Ommapå va bibloteke
   som n´Helmer Andersson skötte
   KIå´en tog´en om man fIidde
   böckrer´n
   
   Bredda´vä doktorns 
   bodde Täjlers
   Å sen vart´e skolköke där
   Då ´n Elof vart vaktmästar
   
   Oppå bôtten hadde man bespisninga
   Å där laga tant Linnea
   å a´Rut Mellber maten
   Å sen komme a´Greta
   å a´Hilma
   
   Maten va go
   Pannkaker´n å kålpuddinga
   å grahamsgröten
   
   Na kick´rer ti gröten
   såg man allri
   
   Anvar torsda bada pojka bastu
   Å a´Berta hanntamma ryggskinne
   mä hårdborsten
   Anvar torsda bada jänter´n
   Å då stog smopojka å tjuvtitte
   där´i gardin-sprûnja
   
   Då vart a´Berta storsint
   
   Opp´i annexe va slöjden
   å unner va skithusa
   Men jäntern hadde ingen
   pisskur
   
   Den va byggd 1858
   Gamm-skola
   
   På lektiona gatt man sitte still
   där´i bänka
   som va hopbyggd mä borde
   
   Frågde fröken om nanting
   gatt man räcke opp hanna
   å då fick man inte
   knäppe mä fingra
   
   Kunne man nångång svara
   gatt man stå opp
   
   Såt man kvar där´i bänken
   tog fröken ti hårhärna
   
   I historia läste vi om gamkunga
   å gånggrifta å slaga
   i Poltava å Hastings
   
   Kristendomen va samarita
   å kanka som goI

   Å va´ne naturlära
   hannle om ickorrn
   å bIommern å smofågIa
   
   I geografin lärde vi oss
   va äIva rann åt för håll
   å va städrer´n hette i Härjedalen
   
   Skrive snyggt skulle va á
   mä skrivstilen
   Å då´ne va riktit noga
   hadde vi bIäcke
   å stålpenner´n
   som raspe
   
   Tå pIumpa gjorde vi kangerona
   
   Räkne gjorde vi på fingra
   å på kuIramen
   Å va´enda morron sjöng vi salma
   
   Gymnastiken va arma oppåt sträck
   å knäna böj
   
   Skolreser´n va Fröksnipa
   å Sågmon
   Å en gång va vi te Ullånger
   
   Teckning hadde vi á
   å svenska modersmåIe
   Då gatt man taIa fint
   
   Vi sjöng á
   å tjep på bIockflöjta
   
   Vi fick inte blistre
   å inte jûckIe på na tuggummi
   å inte springe mä ralle
   å inte kaste katschuka
   
   Men så hadde vi stora A
   i ordning å uppförande á
   
   Å inte en enda lärar
   dängde vi

[Ordlista] [Berättelser]

[HEMSPRÅKE] [GENEALOGI]

Lars-Ivans Hemsida